Trafikmaktordningen finns nu på portugisiska

Vår brasilianska systerorganisation Tarifa Zero Belo Horizonte har precis släppt sin översättning av Trafikmaktordningen (svenska versionen på bokbörsen, bibliotek och som ljudbok). Vi är väldigt glada över att boken fått en portugisisk version (sedan innan finns den förutom svenska på tyska och engelska.) Nedan kan ni läsa deras förord översatt till svenska. Släppseminariet sändes online den 21 oktober.

Boken kan laddas ner gratis från Rosa Luxemburg-stiftelsens hemsida. Det var också på stiftelsens internationella seminarium förra året som vi träffade Tarifa Zero BH och idén till en översättning kom till stånd. Läs om resan här och här.

Vi är förstås både glada och stolta över att översättningen nu är ute. Tarifa Zero BH har också skrivit ett eget kapitel om ”automobilitet i tropikerna”. Det ska vi också se till att lägga upp på svenska. Men först får ni läsa förordet!

A estrutura de poder do trânsito

Förord

Boken som du håller i händerna ser vid en första anblick ut att handla om trafik: kommunal och privat, kollektiv och individuell, om fetisheringen av hastighet och om bilens elitism. Men vårt perspektiv går långt bortom kritisk analys av hur vi förflyttar oss. Med tanke på den grundläggande betydelse som transport har för våra städer, för våra arbeten och i slutändan för våra liv så handlar boken egentligen om vilket sorts samhälle vi har byggt under de senaste årtiondena och vilket samhälle vi vill leva i framöver. Detta är en bok som erbjuder möjligheter.

Bilens hegemoni som trafikslag, och som symbol för nyliberal ideologi, reds ut och hålls i styr. Samtidigt utmålas en värld där vi kan leva ett lugnare liv, med kortare sträckor att tillryggalägga.

Detta är en bok som ger många frågor, men få svar. Delvis på grund av att det inte finns någon modell för mobilitet som automatiskt skapar ett bättre samhälle. Men också eftersom ett bättre samhälle skapas gemensamt och inte av enkla fixar.

Motsättningen mellan kollektivism och individualism genomsyrar hela verket. Och inte undra på, boken skrevs nämligen av Planka.nu – en svensk grupp med rötterna i anarkosyndikalism. Organisationen gjorde entré med protester mot avgiftshöjningar i kollektivtrafiken år 2000, och arbetar för en avgiftsfri kollektivtrafik – styrd av arbetare och resenärer.

Genom kontinuerliga aktioner under de senaste 20 åren är Planka.nu mest kända för att ha skapat en kassa för ickebetalning av kollektivtrafikbiljetter som kallas P-kassan. I Sverige finns det inga spärrar på bussarna, men kontrollanter går runt i fordonen för att kontrollera att alla har biljett. Den som åker fast får en tilläggsavgift – en summa som till och med är högre än boten som ges för felparkering. Men medlemmarna i P-kassan behöver inte oroa sig, eftersom kostnaden för tilläggsavgiften tas om hand av organisationen. För en liten summa varje månad får du helt enkelt fritt åkande.

Som väntat kritiseras organisationen ständigt av politiker och företagsägare. Idén att kollektivtrafiken är en social rättighet, och därför borde finansieras av hela samhället och inte bara av trafikanterna, borde ha starkt stöd i socialdemokratiska Sverige. Men även där är insikten om att även bilisterna skulle få det bättre med nolltaxa långt ifrån accepterad av mittfårepolitiker och ekonomiska makthavare.

Det specifikt svenska är väldigt närvarande i boken, med exempel om snöröjning efter en storm, byggandet av höghastighetståg och integrationen med EU. Allt detta kan verka avlägset för oss brasilianer som har så annorlunda och ibland väldigt akuta sociala krav.

Detta avstånd ska inte glömmas bort eller ignoreras av läsaren. Det kan ses som en del av den globala ojämlikhetsfrågan; mellan nord och syd, center och periferi och andra sociala hierarkier – som trafikmaktordningen utnyttjar eller göder, antingen lokalt eller på en världsomfattande skala. Dock så hjälper bokens strukturella syn oss att förstå hur automobiliteten kontrollerar våra kroppar, skapar diktatoriska institutioner och tjänar den nyliberala ordningen – och dess diskussion kan vara ännu viktigare i ett utvecklingsland.

Boken har ett nyskrivet kapitel av oss, Tarifa Zero BH, som syftar till att ta diskussionen till den brasilianska verkligheten, till det unika i våra städer och i vår historia av politiska beslut kring trafik. I likhet med Planka.nu:s process gjorde vi översättningen från engelskan kollektivt – och på samma sätt skrev vi det sista kapitlet i denna brasilianska version. Översättningen skedde under en kontinuerlig dialog med medlemmar av den svenska organisationen, och vi diskuterade koncepten samt använde oss av peer review. Ett arbete som vi tror gav mer stadga åt den brasilianska synen på skriften. 

Tarifa Zero BH föddes ur juniprotesterna i Brasilen 2013. Sedan dess kämpar vi för att återta och återuppfinna staden; genom fri, rättvis och högkvalitativ kollektivtrafik – som styrs demokratiskt. Det började som en kampanj för ett populärt lagförslag om nolltaxa i Belo Horizonte. Nu har vi blivit en platt, självorganiserad och permanent rörelse, med en reportoar som går långt bortom kampen mot de årliga avgiftshöjningarna på bussresor. Tarifa Zero har stärkts av aktioner för att göra kollektivtrafiken till en politisk fråga i samhället, och ta bort den från den missvisande tekniska debatten. Det finns inga tekniska beslut om staden som inte också är politiska.

Och vi från Tarifa Zero BH är inte ensamma: det finns andra rörelser och aktörer runt om i landet. Det internationella seminariet Transporte como um Direito e Caminhos para a Tarifa Zero samlade många av dessa grupper och organiserades av Rosa Luxemburg-stiftelsen i september 2019. Där träffade vi Planka.nu som var inbjudna för att berätta om sina erfarenheter. Det blev genast igenkänning mellan svenskar och brasilianer, trots vitt skilda verkligheter, eftersom behovet att föreställa sig ett samhälle som inte grundar sig på individualismen som bilen representerar inte har några gränser. Kampen för fri kollektivtrafik för samman människor på många olika sätt.

Vi bestämde oss för att översätta denna bok eftersom vi tror att den ohälsosamma trafikmaktordningen och dess effekter på våra liv belyser viktiga delar av vår dagliga kamp. Genom boken vill vi också reflektera gemensamt över det samhälle som vi tycker ska byggas: rättvisare, jämlikare, mer tillgängligt och demokratiskt.

Vi hoppas att läsaren också ska kunna se en skymt av de möjligheter som skisseras, och att du nästa gång du åker buss, tunnelbana, cykel eller helt enkelt promenerar ska kunna drömma om en alternativ stad.

Tarifa Zero BH – Belo Horizonte, Juni 2020

Kommentera

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.