För en reklamfri kollektivtrafik!

Kollektivtrafiken är fylld av reklam, och för varje år som går så verkar SL hitta nya ställen att upplåta annonsplatser på. Reklam är så vanligt förekommande i våra offentliga miljöer att vi sällan reflekterar över hur de skulle kunna se ut utan den. Tanken på en reklamfri kollektivtrafik framstår som djärv, nästan utopisk, och är inget som diskuteras inom SL. Men varför är det så och vad innebär det egentligen att vi säljer rätten att utforma miljöerna i kollektivtrafiken till högstbjudande?

Det första som bör påpekas är att en kritisk hållning till reklamens vara i våra offentliga miljöer inte handlar om någon form av moraliserande över människors konsumtionsmönster. Det handlar inte heller om någon naiv tro på att samhällsförändring är möjlig genom att sluta handla eller sluta titta på reklam. Det handlar om något så enkelt och grundläggande som att återta den demokratiska kontrollen över utformningen av det gemensamma rum som vår kollektivtrafik utgör, och om att måna om alla resenärers värdighet genom att inte tvinga på dem reklam som de inte bett om.

Vän av status quo säger säkert nu: men tänk på hur mycket pengar SL tjänar på att sälja reklamplats! Det har vi så klart tänkt på och det är inte alls mycket pengar det rör sig om. Enligt SL:s årsredovisning för 2008 (2009 är inte tillgänglig än) uppgår reklamintäkterna till 186 miljoner kronor och SL:s totala kostnad till 10784 miljoner kronor. Således utgör reklamintäkterna 1,7 procent av SL:s totala kostnad.

Så gör vi kollektivtrafiken reklamfri

Det finns fyra sätt att göra kollektivtrafiken reklamfri utan att behöva skära ned på någonting: två rätt dåliga, ett bra och ett väldigt bra.

Det första är att höja biljettpriserna. Biljettintäkterna 2008 var 5099 miljoner kronor. Reklamintäkterna ger alltså lika mycket som en höjning av det totala biljettpriset med 3,6 procent. För ett månadskort som kostar 690 kronor innebär det en höjning med 25 kronor.

Det andra är att höja landstingsskatten med cirka 5 öre per 100-lapp, för den med en inkomst på 20 tusen kronor innebär det en höjning med 10 kronor i månaden.

Det tredje är att införa öppna spärrlinjer vilket skulle innebära en besparing på minst 225 miljoner kronor per år för SL. Då skulle vi kunna reklambefria kollektivtrafiken och ändå ha cirka 40 miljoner kronor att spendera på andra förbättringar.

Det fjärde och bästa är att införa nolltaxa. Med en helt skattefinansierad och avgiftsfri kollektivtrafik så skulle SL spara minst 390 miljoner kronor per år genom att slippa driftskostnaderna för spärr- och biljettsystemet. En avgiftsfri, skattefinansierad och reklamfri kollektivtrafik skulle alltså ge cirka 200 miljoner mer till drift och underhåll än vad SL har i dagsläget.

Varför vill politikerna ha reklam i kollektivtrafiken?

Eftersom reklamen uppenbarligen inte är någon stor kassako för SL så måste vi fråga oss varför den finns där. Det är knappast för att öka kollektivtrafikens attraktivitet, reklamen sätter snarare en billighetsstämpel på den.

En anledning till att politikerna i SL:s styrelse inte ens reflekterar över reklamens roll i kollektivtrafiken – om det inte handlar om hur den kan utökas förstås – är förmodligen för att de sitter fast i gamla tankemönster. “Om reklamen alltid har funnits där, då måste den också fylla någon positiv funktion.” Som sagt: tanken på en reklamfri kollektivtrafik kan vara ganska svindlande!

Men denna förklaring kan knappast vara den enda, det är också ett faktum att kollektivtrafiken är en fantastisk miljö att göra reklam i, som Johan Damström, ansvarig för reklam på SL uttrycker det:

Det är en perfekt miljö att annonsera i. En tidningssida med reklam kan man bläddra förbi, och ett tv-inslag kan man zappa bort. Men om man står i en rulltrappa under en kort tid finns det inte så mycket annat att göra än att se sig omkring. Och då ser man reklamen.

Detta kan också delvis förklara varför reklamen finns i kollektivtrafiken. Reklamen finns därför att kollektivtrafiken är en guldgruva för de företag som vill annonsera och politikerna ser detta och erbjuder därför annonsplatsen. Politikerna ser uppenbarligen inte alltid till resenärernas bästa.

Citatet från Johan Damström är också en närmast perfekt beskrivning av ett av de största problemen med reklamen i kollektivtrafiken: nämligen att den tvingar sig på oss resenärer, invaderar våra sinnen, samtidigt som den inte ger oss någon möjlighet att vända sida eller byta kanal.

Vistelsen i kollektivtrafiken utgör en stor del av många människors liv och detta är något som bör respekteras. Kollektivtrafiken bör inte bara vara bekväm, avgiftsfri, väl utbyggd och frekvent. Den bör också vara vackert utsmyckad, som Stockholms före detta finansborgarråd Hjalmar Mehr uttryckte det:

Vi vill ha fest. Glädje och färgprakt i tunnelbanan. Den är de enkla människornas, de billösas dagliga trafikled ”¦ varje hållplats ett sagoslott.

Vi skulle behöva betala ett väldigt lågt pris för att bli av med reklamen, istället betalar vi ett högt pris för att ha kvar den.

Läs mer

Prenumerera

Prenumerera på våra nyheter med RSS eller e-post:

Jag vill ha...

23 kommentarer

23 kommentarer på “För en reklamfri kollektivtrafik!

  1. en annan fin grej med att reklambefria kollektivtrafiken är att den skulle bli som en oas i offentligheten! Till skillnad från när du rör dig på stan eller sitter i bilkö så skulle du i kollektivtrafiken vara så mycket mindre utsatt för störande reklam. Det skulle kanske också kunna vara en (av många små) anledningar till att ställa bilen hemma.

  2. Jag gillar att ni uppmärksammar de demokratiska problemen med reklam. Att de som har mycket pengar ska få större chans att yttra sig i vårt offentliga rum är odemokratiskt. Det handlar också om ofrivillig mental förorening, om jag läser en tidning så har jag själv valt att läsa en tidning med reklam i, men reklam i offentliga rum går inte att välja bort.

    Fast jag gillar inte att ni förminskar de andra argumenten för ett reklamfritt samhälle. Reklam får oss att köpa saker vi inte visste att vi behövde, och reklamen är den stora drivkraften i konsumtions och tillväxtsamhället. Skulle alla konsumera lika mycket som vi gör skulle inte naturresurserna räcka, fast de gör de visserligen inte nu heller. Det är helt enkelt inte ekologiskt hållbart att konsumera som vi gör idag. Dessutom blir vi inte gladare av att konsumera mera. Jag tror att en minskning eller helt borttagande av reklamen är en viktig och absolut nödvändig åtgärd om vi vill ha ett lyckligare, ekologiskt hållbart samhälle, fritt för alla att uttrycka sig i, och leva i utan förtryckande normer.

  3. Intressant artikel, men ni missar en poäng.
    Reklam kan även vara i syfte att informera folk om att en produkt faktiskt finns. Reklam är ju inte bara av ondo från det perspektivet. Själv är jag tacksam att jag hittat prylar som jag letat efter genom annonser i tunnelbanan. Om inte annat så ser exempelvis Åhléns reklam då de har rea på filmer, aktuella skivsläp osv.

    Ett annat exempel som faktiskt berör er i största grad är era stickers man kan se lite här och var. Vad är det om inte reklam?! Själv hittade jag er organisation och sida genom en uppklistrad lapp på SL-antiplanka reklam i tunnbelbanan.

    Att påstå att era anslag inte är reklam ter sig märkligt. ända skillnaden är att ni inte har betalat för det utrymme som er reklam sitter på, utan åker snålskjuss på det offentliga gemensamma utrymmet. Ni säger själva att ni vill bevara oss medborgare från reklam eftersom ”den tvingar sig på oss resenärer, invaderar våra sinnen, samtidigt som den inte ger oss någon möjlighet att vända sida eller byta kanal”. Er reklam kan också uppfattas som att den är påtvungen om något man inte bett om, precis som all övrig reklam. Särskilt som era stickers kan sitta på de mest olämpliga ställen.

    Nej, den bästa variant av reklam är hörsägen, en rörelse som startar genom att folk talar om det anser jag. Det gäller det mesta, inklusive er. Att stämpla upp stickers ser lika billigt ut som övrig reklam, dessutom förargar det folk och bidrar nog inte till fler sympatisörer än er själva. För fram ert eget budskap utan reklam istället. Var konsekventa!

  4. @Johan
    Själv tycker jag inte problemet i första hand är förekomsten av budskap i tunnelbanan, t.ex. klistermärken eller affischer. Det är istället just den köpta reklamens dominans som är mitt problem. Det sätter fingret på att yttrandefriheten i teorin är till för alla men i praktiken så är den till för de med kapital.

    I en framtid med användargenererat innehåll (tunnelbana 2.0!) så är reklamen/graffitin eller vad det nu blir inget större problem. På detta sätt tycker jag även att planka-klistermärken är bra på grund av att de utmanar den köpta reklamens hegemoni som finns nu, förutom att det förstås är en pragmatisk fråga om hur sociala rörelser utan så mycket möney väljer att promota sig :)

    Get it how you live > Leva som man lär

  5. Håller så med om det där med köpt reklam – om nån gör en snygg graffiti-målning på en tunnelbanevagn så kör SL oftast in den i depån direkt och tar inte ut den i trafik förrän dom sanerat det, men det är ok att köra runt med en hel C20-vagn täckt med Heinz ketchup eller Eniro-reklam i veckor bara för att dom har massa pengar som dom lagt på det.

    Dom som verkligen som skulle behöva få ut sin reklam (t ex nystartade företag, artister etc.) har ofta inte råd att synas, men dom stora välkända (som alla ändå känner till) smackar upp sin reklam överallt.

    Annars har jag inte så mycket emot reklam – har också fått reda på bra produkter eller priser på produkter etc. genom reklam i kollektivtrafiken

  6. Spenderade precis en vecka i Lissabon, där en resa med det utmärkta tunnelbanesystemet inte bara kostar runt 70 euro cent, men dessutom är helt reklamfri. Det tog tog ett tag innan jag slogs av vad det var som gjorde resan så annorlunda och.. visst, det gör en stor skillnad!

  7. är det inte så att SL säljer sig för billigt genom att företagen kommer för billigt undan i den utmärkta annonseringsplatsen tunnelbanan ? Varför inte låta reklamen i tunnelbanan betala våra biljetter( ungefär som i musikens värd med spotify) ?

  8. härligt att höra hjalmar mehr, annars enbart känd för sin ohemula rivningslusta som kan bevittnas i stockholms centrala delar, klarakvarteren till kungsträdgården ungefär, när han här talar om sagoslott, fest och härligheter. Eller tyckte han att den trafikrondell city blev var motsvarande fest för de bilburna ?

  9. Jag vill ha reklam, jag njuter av att se bra skapad reklam. Förstår inte hur man kan vara så liten att man inte kan se det fina i ett kommersiellt samhälle.
    Ni som är anti reklam är oxå anti en utveckling av samhället.
    Det är en match ni aldrig kan vinna. Ni har redan förlorat.

    Ett tips: Hitta något annat att haka upp er på som ni kanske kan ha en teoretisk chans att åstadkomma.

  10. Kablinka, du är ett troll, för hur mycket reklam ser du i tunnelbanan som är ”bra skapad” eller du njuter säkerligen av alla dessa skivannonser/fjärlismuseum etc som varje dag förpester våra liv genom att inte vara ”bra skapade”

  11. Intressant det här. Kan någon snälla förklara hur ni får ihop logiken i de fyra alternativ som listas i texten ovan:

    alt 1: att höja biljettpriserna. Förvisso drabbar det enbart de som använder sig av kollektivtrafiken men samtidigt riskerar det att reducera antalet resenärer och därmed även intäkterna. Ovetandes om vad elasticiteten för att folk väljer bort lokaltrafik till förmån för andra alternativ så kan vi göra ett tankeexperiment: säg att 1 % av resenärerna tar bilen eller cykeln istället för kollektivtrafiken på grund av de höjda avgifterna. Vi antar för enkelhets skull att alla resenärer står för en lika stor del av de totala intäkterna (d.v.s. alla reser lika mkt). Ett intäktsbortfall på 1% motsvarar ca 51 miljoner kr. Detta bortfall slår, ceteris paribus, rakt genom resultaträkningen vilket innebär att biljettpriserna måste höjas ytterligare för att kompensera de ca 180 miljoner som artikeln ovan påstod utgjordes av reklamintäkter.

    Efter ett par höjningar når man förmodligen ett jämnviktsläge där reklamintäkternas bortfall kompenserats fullt ut av en intäktsökning. Det kan dock gå åt motsatt håll beroende på hur dynamiken i aktörernas, d.v.s. resenärernas, agerande ser ut. Eventuellt kan höjda biljettpriser resultera i att SL får in lägre intäkter. Jämför med exempelvis oljepriset och hur folk i allmänhet nyttjar sina bilar, eller hur skatteintäkter påverkas av skattetrycket i olika länder. En intressant aspekt är att de som drabbas hårdast av ökade biljettpriser är de som inte har råd med ndvändiga alternativ (läs: bil för de som har långt att åka). Kostnaden för en reklamfri kollektivtrafik får då till stor grad bäras av de som idag som av någon anledning (ekonomisk eller ideologisk) inte kan/vill välja bort kollektivtrafiken till förmån för det då billigare alternativet bilen. Man kan fråga sig hur ett sådant agerande slår mot de som styr SL (det är trots allt en politiskt styrd organisation) och därmed beslutsfattandet.

    Alt 2: Höja landstingsskatten. Innebär inte detta att personer som aldrig nyttjar kollektivtrafiken behöver betala för att andra personer ska få åka reklamfri tunnelbana? De är nog inte speciellt intresserade av detta (av väldigt förklarliga skäl) varför ett part som driver en sådan linje med stor sannolikhet kommer att se ett sjunkande stöd.

    Alt 3: Ifall man öppnar upp spärrlinjerna antar jag att fler personer kommer att strunta i att betala för sig. För att kompensera detta behöver kontrollen ökas vilket då enbart kan göras av kontrollanter. En dramatiskt ökad styrka kontrollanter medför dramatiskt ökade kontrollkostnader vilket motverkar den påstådda kostnadsbesparingen på 225 msek. Kombinationen kostnadsökning (för kontrollanterna) och intäktsminskning ska då understiga 225 msek för att detta alternativ skall vara att föredra. Det vore intressant med en kalkyl som visar att detta går ihop. Själv är jag skeptisk. Ett bortfall i intäkterna på 3.5% motsvarar reklamintäkterna på ca 180 msek. Kostnaden för att genom ökad biljettkontroll utan spärrlinjer är garanterat högre. Räkna på att en kontrollant kostar ca 500 tkr per år. 360 kontrollanter extra som skall säkerställa dagens nivåer av betalande ser jag som orimligt. Att i stort sett alla världens tunnelbanesystem använder sig av automatisk kontroll (spärrlinjer) istället för manuell (kontrollanter) bygger på kostnadseffektivitet. D.v.s. det är billigare med spärrlinjer än med kontrollanter.

    Alt 4 (jag antar att det är detta som skall vara det alternativ som är ”väldigt bra”: att införa nolltaxa. Ifall SL idag får in runt 5099 msek i biljettintäkter och man sedan ersätter de med skattemedel så sparar förvissa SL in 390 msek i kostnader för spärr- och biljettsystem. Problemet är dock att SL:s kostnader fortfarande måste täckas. Förmodligen kommer fler åka kollektivt ifall den var ”gratis”. Detta medför ökade kostnader över hela linjen i form av underhåll, ökad kapacitet, etc. Det är dock inte den största utmaningen. En ökad skattebörda på ca 5 miljarder kronor kommer märkas rejält för de ca 2 miljoner människor som skall stå för pengarna. Utslaget per person blir det ca 2500 kr per år. Nu är det dock inte alla ca 2 miljoner personer i storstockholm som arbetar utan en stor del är barn, ungdomar utan inkomst, studenter, och arbetslösa. En stor del är även pensionärer vilka förvissa har inkomst, men många äldre har tyvärr inte speciellt mkt i kuvertet redan innan skatt. Ovetandes om hur den demografiska kurvan ser ut i storstockholm så kan vi här göra antagandet att 50% av befolkningen är förvärvsarbetare med taxerbar inkomst. Dessa personer skall då betala 5000 kr om året i extra skatt för att vi alla ska åka avgiftsfri och reklamfri kollektivtrafik.

    Om det är priset för att vi ska subventionera för alla dem som inte känner sig bekväma med reklam i kollektivtrafiken så ser jag stora utmaningar för det parti som går till val med en sådan agenda. Personligen betalar jag hellre 5000 extra om året för att förbättra sjukvård och utbildning.

    Att SL väljer att hålla biljettpriserna så låga som möjliget genom att tillåta annonser i kollektivtrafiken ser jag som ett tecken på att de värnar om resenärernas ekonomi. Visst skulle de kunna höja kostnaden för annonsörerna, men det skulle i linje med argumentationen i artikeln ovan, leda till att de mindre kapitalstarka annonsörerna får ge vika för de riktigt kapitalstarka annonsörerna. Om jag tolkar artikeln rätt så anses det odemokratiskt och vedärvärdigt. Å andra sidan får vi då ännu billigare biljetter för oss som står ut med att organisationer betalar dyrt för att träffa oss med sitt budskap. Att man sen inte alltid tar till sig budskapet ser jag som en naturlig del av vad det innebär att vara en människa med makt över sina egna handlingar…

    Det fjärde och bästa är att införa nolltaxa. Med en helt skattefinansierad och avgiftsfri kollektivtrafik så skulle SL spara minst 390 miljoner kronor per år genom att slippa driftskostnaderna för spärr- och biljettsystemet. En avgiftsfri, skattefinansierad och reklamfri kollektivtrafik skulle alltså ge cirka 200 miljoner mer till drift och underhåll än vad SL har i dagsläget.

  12. Reklamens vara eller icke vara skiter jag i… men att ni springer runt o använder starka spritpenor och sprejburkar i vagnar avsedda för allergiker visar verkligen att ni inte respekterar andra än er själva. Visa era ansikten, ge fan i o filma andra, då det kan finnas folk med skyddad identitet o stå för eran åsikt så kanske ni får mer respekt

  13. Pingback: the Swedes stick it to the man | guilty people

  14. Pingback: Rätten att slippa reklambudskap överjävlaallt | *whinar*

  15. Pingback: Planka.nu | For an ad free public transport

  16. Pingback: Planka.nu | Por un transporte público sin publicidad

  17. Pingback: Planka.nu | Världens längsta konstutställning, från slogan till verklighet!

  18. Pingback: Planka.nu arrangerar konstutställning | Gatukonst.se

  19. Pingback: Reklamen i Stockholms tunnelbana byts ut mot konst på lördag | Svensson

  20. Satan vad bra skrivet. Jag håller med om att det pågår en invasion av våra sinnen. Det vore enormt vilsamt med en reklamfri kollektivtrafik.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>