Trafikmaktordningen del tolv: Det säkerhetsindustriella komplexet

_Förra veckan begav vi oss av från en av Stockholms alla yttre tunnelbaneförorter. För att komma in i kollektivtrafiken plankade vi en glasdörrsspärr tillverkad av Gunnebo, som tur var fanns det inga poliser på jakt efter papperslösa vid spärrarna. Däremot så blippade flera av våra medresenärer sina nya Accesskort i spärren, vilket skapar loggfiler med deras resandemönster, loggfiler som polisen kan, och har, begärt ut vid tidigare tillfällen. På perrongen övervakades vi av SL:s kameror, installerade av Dimension Data, den säkerhetsindustriella delen av Asiens största teleoperatör NTT. Väl på tåget såg vi både ett och två gäng Securitasvakter som gled runt och spred “trygghet”. När vi passerade Skanstullsbron såg vi kamerorna som registrerar att du ska betala trängselskatt, installerade av IBM och byggda på samma system som används för att övervaka och kontrollera befolkningen på gatorna i bland annat New York. _

Innan vi hoppade på flygbussen smet vi in på Konsum för att handla något att dricka och vad möttes vi av vid entrén om inte en glasdörrsspärr tillverkad av Gunnebo? Vi var på väg till Prag för att hänga med Planka-sektionen som bor där. Väl på Skavsta vallades vi in i Ryanairs kontrollsystem a.k.a. flygplatssamhället. Varför piper det i metalldetektorn när jag går igenom? Varför tittar personalen så mistänksamt på mig, har jag gjort något fel? Vem är ficktjuven? Vem är bombsmugglaren? Vid säkerhetskontrollen möttes vi av en mur av Securitasvakter, men inte en enda polis i sikte. Efter att ha lågprisflugit i två timmar landade vi i Prag, plockade upp bagaget och var på väg att passera gränsen mellan internationellt territorium och Tjeckien. Och vad möttes vi av vid gränsen om inte en glasdörrsspärr tillverkad av Gunnebo? Mentalt befann vi oss, efter en hetsig diskussion om Sveriges smutsiga medhjälp i Afghanistanockupationen, någonstans där i trakterna. Och vad står på vägen om inte Gunnebo”™s Elkosta BLS Defence Barrier K12, “en elektrohydraulisk bom som uppfyller högsta säkerhetsnivå. Vid försök att köra igenom förstörs chassi på inkräktande fordon.”

Konstant lågintensiv konflikt: En helt vanlig dag i metropolen

Ett vanligt exempel från en dag i livet på någon av oss alla: omringade, inringade, styrda, övervakade, belägrade, av det säkerhetsindustriella komplexet. I boken Cities Under Siege: The War on Terror as Anti-Urban Crusade beskriver Stephen Graham vad det är som håller på att hända: Metropolerna i den rika världen används som laboratorium för att utveckla militärteknik som sedan exporteras till det globala syds krigshärdar. Vid en första anblick skulle en kunna tro att vi bara är försökskaniner, men faktum är snarare att vi är delaktiga i ett krig som alltmer kommit att utspela sig på våra bakgårdar. Det handlar inte bara om teknik som testas i Nord för att sedan exporteras, denna säkerhetsteknik används även för att upprätthålla Fort Europas inre gränser, för att sortera och skilja ut oönskade människor och beteenden. Vad vi ser är att de spärrar och övervakningssystem som sätts upp direkt börjar läcka och användas för andra syften än vad de var avsedda för. Som bloggaren Guldfiske konstaterar så har:

Den gräns som SL skapade genom sin spärrlinje fått en ytterligare innebörd. Den administrerar inte bara tillgången till tunnelbanan utan har blivit en sluss för utgallring. En checkpoint där människoflödena i staden varit enklast att övervaka och sålla. Det som övervakas är inte bara giltig biljett, utan giltigt medborgarskap, giltiga beteenden.

Metropolen är en terräng av konstant lågintensiv konflikt. Väldigt länge var staden en plats militären undvek eller, om något, belägrade, men metropolen är perfekt kompatibel med det moderna kriget. En väpnad konflikt är bara en del i dess konstanta omformande. Striderna som dirigeras av stormakterna påminner om poliskampanjer som aldrig avslutas. De är inte längre utförda med seger eller fred som avsikt, eller ens återetablerandet av ordning, “interventionerna” är en fortsättning på en säkerhetsoperation som redan är igång. Från Brommaplan till Bagdad löper säkerhetsindustrins röda tråd. Krig är inte längre en distinkt händelse i tiden utan delas snarare upp i en serie mikrooperationer.

Läckage och upplösning: den säkerhetsindustriella boomen

Precis som med de väldigt uppmärksammade fallen kring IPRED, FRA, datalagringsdirektivet och andra repressiva lagpaket för att kontrollera vår gemensamma nätvaro så är det ett antal huvudsakliga tendenser vi kan skönja i denna utveckling: upplösningen av distinktionen mellan polis, militär, gränskontroller och privata säkerhetsföretag, maskinisering av ansvar och hur systemen läcker och börjar användas för att kunna kontrollera på helt nya sätt.

På bloggen Fragment diskuteras bakgrunden till den pågående säkerhetsexplosionen och relationen mellan stat och kapital, vad vi kallar det säkerhetsindustriella komplexet:

Säkerhet har blivit en handelsvara som erbjuds oavsett om det finns ett reellt behov av det eller ej. För säkerhetsbolagen drivs av ett vinstintresse, och letar aktivt efter nya marknader. … Detta skall inte förstås på ett mekaniskt vis där säkerhetsbolagen har som enda funktion att sko sig på människors rädsla. Det vore ett ytterst banalt påstående. På ett sätt är dessa bolag lika mycket medspelare inom en logik som uppstår då säkerhet blir en marknadsvara, samtidigt som deras upphandlare har fastnat i en idé där kontrollfunktionen i form av väktare ses som den enda utvägen för att hantera omvärlden.

Fragment belyser det problematiska i att staten lägger ut sitt våldsmonopol på entreprenad till privata säkerhetsfirmor som Securitas, och hur detta sammanfaller med en säkerställ-dig-själv-diskurs där vi, trots att vi aldrig varit mer övervakade, anbefalls att agera för att skapa vår egen trygghet. Flytta till ett gated community! Lobba för kameror i ditt bostadsområde! Stäng och lås dörrarna! Rapportera misstänkt beteende!

I USA går säkerhetsindustrin efter 2003 – samma år som invasionen av Irak – under benämningen Homeland Security. Department of Homeland Security formerades för att komplettera Försvarsdepartementet – som driver militära aktioner utomlands – för att arbeta i den civila sfären och säkerställa landet inom sina egna gränser. Samma år, 2003, absorberades uppgifterna för Bureau of Immigration till Department of Homeland Security som tog över dess ansvar. Vad som kallas ‘The Homeland Security Bubble’ är en av de snabbast växande industrierna i USA.

Homeland security may have just reached the stage that Internet investing hit in 1997. Back then, all you needed to do was put an “e” in front of your company name and your IPO would rocket. Now you can do the same with “fortress.”

Ansvarets maskinisering

Med framväxten av automatiserade övervakningssystem som använder kameror, resandemönster och mjukvara för att analysera hotbilder så sker en förskjutning i säkerhetsarbetet. Vad vi ser är att mer och mer ansvar automatiseras. Ofta är det inte längre en människa som tar ett beslut om att något är en säkerhetsrisk, utan ett program som analyserar rörliga bilder för att hitta oönskade beteenden. I förlängningen leder detta, precis som i fallet med obemannade stridsflyg, så kallade drönare, till att möjligheten att utkräva ansvar drastiskt försvåras, samt att makten att definiera vad som är ett riskbeteende överlämnas till de okända mjukvaruutvecklare som skriver algoritmerna till den globala säkerhetsindustrin. Skiftet sker. Vi rör oss in i ett samhälle där säkerhetsarbetet mer och mer sker förebyggande. Genom bearbetning av stora mängder data, datamining, byggs sociogram som sedan används för att förutsäga oönskat beteende. För det är viktigt att påpeka, maskinen vet inte om det du gör är brottsligt, den vet bara att det du gör är oönskat.

När politiker och borgerliga tyckare hävdar en relation mellan Nordstan i Göteborg och Kabul i Afghanistan så har de helt rätt: Nordstan är teori, Kabul praktik. Politikerna beställer, Gunnebo levererar. Staten beställer, kapitalet leverar.

Läs mer

• Planka.nu – Trafikmaktordningen
• Planka.nu – Trafikmaktordningen del två: Vägvrede
• Planka.nu – Trafikmaktordningen del tre: Spärrar och gränser
• Planka.nu – Trafikmaktordningen del fyra: Snöröjning
• Planka.nu – Trafikmaktordningen del fem: Höghastighetståg
• Planka.nu – Trafikmaktordningen del sex: Transportåldern
• Planka.nu – Trafikmaktordningen del sju: Felparkerare och plankare
• Planka.nu – Trafikmaktordningen del åtta: ‘Nobody wins unless everybody wins.’
• Planka.nu – Trafikmaktordningen del nio: Far och flyg åt pipsvängen!
• Planka.nu – Trafikmaktordningen del tio: Det finns inga parkeringsplatser
• Planka.nu – Trafikmaktordningen del elva: Artikel i Brand och svar på tal