SL:s biljettkontroll får böter – kroppskamerorna bryter mot lagen

Integritetsskyddsmyndigheten (före detta Datainspektionen) har granskat SL-kontrollanternas kroppskameror och kommit fram till att de strider mot lagen. SL har därför fått en sanktionsavgift på 16 miljoner kronor.

SL införde kroppskameror på alla kontrollanter i januari 2020 efter att ha haft det på försök sedan 2018. Redan från början reagerade dåvarande Datainspektionen på användningen och inledde en granskning. Nu är den klar, och den 21 juni meddelade Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) beslutet.

Vi har tagit emot flera vittnesmål om hur SL-kontrollanterna missbrukat kroppskamerorna och medvetet spridit felaktig information om personuppgiftsbehandlingen. Exempelvis har kontrollanter svarat att filmerna sparas “för evigt” när resenärer frågat. De har även använt kamerorna som påtryckning för att tysta personer som försökt hjälpa medresenärer i samband med biljettkontroller, och tvingat folk att “titta in i kameran” när de enbart informerat om rättigheter. Integritetskränkningen i inspelningsfunktionen blir ett maktmedel när används som ett hot med en oklar påföljd.

Det är dock inte på grund av dessa rapporter som IMY väljer att fälla SL, utan på grund av fler brister och lagbrott som SL gjort sig skyldiga till. Här kan du läsa hela IMY:s beslut: SL:s kroppskameror strider mot lagen

Fel att filma folk som får tilläggsavgift

SL har motiverat användningen av kameror med att de dels ska användas till att förebygga och dokumentera hotfulla och våldsamma situationer, dels till att identifiera personer som får en tilläggsavgift. Men IMY menar att rörlig film och ljud inte alls behövs för att identifiera någon vid utdelande av en tilläggsavgift, och utdömer därför den största delen av sanktionsavgiften, 8 miljoner, för den lagstridiga användningen. Även när resenärer har uppvisat legitimation (vilket inte är ett krav, men som biljettkontrollanterna ändå frågar efter) har kontrollanterna rutinmässigt filmat personerna.

Vidare tycker IMY att det är ok av SL att använda kroppskameror i samband med hot och våld, men att SL brutit mot lagen även där. Kamerorna spelar in löpande film hela tiden, men när kontrollanten trycker på inspelningsknappen börjar den spara film från senaste minuten. Det kommer alltså med film och ljud från en minut innan kontrollanten väljer att börja filma. IMY anser att det är alldeles för lång tid, då det bl.a. kommer spelas in flera personer som inte har nåt med händelsen att göra. SL har heller inte informerat om att kamerorna spelar in ljud. 

SL får därför även böta 4 miljoner för att de spelar in en hel minut i förväg innan biljettkontrollanten trycker på inspelningsknappen, och 4 miljoner för att de inte informerat tillräckligt om inspelningen, bland annat har de inte berättat att ljud spelas in av kamerorna.

Totalt blir det alltså 16 miljoner kronor. Då har IMY ändå i avgiftens storlek tagit hänsyn till att SL snyftat om att de har haft minskade intäkter och att de redan går back på biljettkontrollerna. Någon hänsyn till resenärens ekonomiska situation tas aldrig i samband med biljettkontrollens utdelande av SL:s egna tilläggsavgifter.

Tjuvfilmaren Tamsons tramsar vidare

Trafikregionrådet Kristoffer Tamsons har gjort en stor grej av att spela tuff och hård mot de han anser inte hör hemma i kollektivtrafiken. När det nu visar sig att det är han som drivit på för att SL brutit mot lagen och fått 16 miljoner kronor i böter verkar det totalt ha brustit för honom.

Hans kommentar är att Integritetsskyddsmyndighetens “ställer sig på brottslingarnas och tjuvåkarnas sida“, när det är han som är tjuvfilmaren och lagbrytaren i sammanhanget. Lagar och regler är bara viktiga när det passar honom.

Biljettkontrollen är en onödig konfliktyta

Vi vänder oss mot all form av våld mot personal i kollektivtrafiken, men menar att biljettkontrollernas funktion skapar onödiga konflikter. Vi får hela tiden vittnesmål om folk som tilldömts tilläggsavgifter på tveksamma grunder och fall där biljettkontrollanter ger felaktig information i syfte att kunna skriva ut en tilläggsavgift. Om kontrollanter som ställer sig ivägen för resenärer eller hotar om tuffa påföljder. Trots att lagen om tilläggsavgifter medger undantag i flera fall går kontrollanterna fram hårt och pressar folk att ta emot avgiften och sedan i efterhand försöka överklaga. Något som de flesta sedan inte orkar eller har möjlighet till, eller som ändå inte ger något. I IMY:s rapport framkommer också statistiken:

“År 2017 gick 291 ärenden vidare till prövning i tingsrätten i fall då resenären vägrat betala tilläggsavgift. Av dessa fick SL rätt i 144 ärenden, 48 ärenden återkallades eller avskrevs, 95 ärenden slutade med förlikning mellan SL och resenären, två ärenden ogillades och två stycken är pågående.” Utöver dessa finns det troligen ett stort antal som gett upp och betalat sina avgifter när hotet om tingsrätten kommit, även om de haft rätten på sin sida.

För vissa är en tilläggsavgift på 1500 kr hanterbar, medan för andra kan den betyda stora problem. Därför är systemet med avgifter och kontroller en konstruerad konfliktyta mellan potentiellt desperata och utsatta människor och kontrollanter som hetsas uppifrån att driva in avgifter.