I dagarna släpptes SL:s årsberättelse för 2010 (ej på nätet ännu) Nedan följer en kort redogörelse för de intressanta delarna av detta dokument.
Vid en genomläsning av SL:s årsberättelse är det första som slår en att det är väldigt problematiskt och kontraproduktivt när offentliga verksamheter beter sig som vilket storföretag som helst. För att politiker, intresseorganisationer och medborgare ska ha en ärlig chans att påverka SL krävs det också att SL är ärliga och faktiskt berättar saker om sin verksamhet i sin årsberättelse, så är dock tyvärr inte riktigt fallet. En offentligt ägd och styrd verksamhet som SL bör vara öppna och lägga korten på bordet, berätta om såväl med- som motgångar, om framtidsvisioner, men också om vilka hinder som finns för att dessa visioner ska bli verklighet. Istället får vi en lång årsberättelse fylld av snömos och förskönanden som skulle kunna vara signerat vilket företag som helst som letar investerare eller vill haussa upp sig själva och sina aktievärden. Detta är inte ett värdigt sätt att driva en verksamhet som SL, snarare visar det på bristande respekt för ägarna, alltså vi medborgare. Eftersom SL dessutom inte är kända för att vara extremt kunniga om sin verksamhet (se t.ex. rapporten _Till varje pris? _ som vi var tvungna att skriva för att SL inte visste något om spärrsystemet själva. För att inte tala om alla journalister som ringer oss och undrar saker om SL ) så är det extra olyckligt att de inte låter folk som är experter på kollektivtrafik hjälpa till.
Trots detta så finns det självklart intressanta saker att vaska fram ur SL:s årsberättelse, även om de kanske inte alltid är skrivna rakt ut. SL:s Vd Göran Gunnarsson berättar i förordet om hur SL sedan 2009 är en del av FN:s initiativ för ansvarsfulla företag, Global Compact. För att få vara med där krävs att företag bland annat arbetar med arbetsrätt och motverkande av korruption. Detta framstår som närmast löjeväckande för oss som följt alla turer kring bluffakturor och vidrig personalpolitik som SL:s entreprenörer varit inblandade i på sistone. Men SL har ett trumfkort, tydligen betyder detta inte att de ska ställa krav på sina entreprenörer, utan bara att själva SL ska vara bra. Vi talar alltså om en organisation som har cirka 700 tjänstemän anställda, klart de har de hyffsat bra på jobbet, även om SL:s pågående förändringar inom organisationen kommer att medföra en del nedskärningar. Men inte ett ord nämns om MTR och deras personalpolitik eller Busslink och deras bluffakturor. Inte heller nämns det faktum att SL:s ordförande Christer G Wennerholm varit anklagad för valfusk. även om vissa av dessa händelser kanske missade verksamhetsåret 2010 med någon månad så finns det inga resonemang kring hur SL ska förhindra att dylika problem uppstår igen.
SL skryter brett och vitt om sitt arbete för att göra kollektivtrafiken attraktiv och tillgänglig, men inte ett ord nämns om för vem kollektivtrafiken ska vara attraktiv eller att det faktiskt finns andra hinder än rent fysiska för att kollektivtrafiken ska räknas som tillgänglig. Visst går SL:s arbete med att göra kollektivtrafiken mer tillgänglig för funktionshindrade framåt (även om vi ställer oss frågande till hur de nya glasspärrarna passar in i detta arbete), men samtidigt ignoreras det faktum att för många människor så är det SL:s prispolitik som gör att kollektivtrafiken inte är tillgänglig.
Det skrivs mycket om hur kollektivtrafiken ska växa och vinna marknadsandelar från bilismen, men någon närmre precisering av hur detta ska gå till ges inte. SL gläds åt att antalet resenärer ökar i absoluta tal, men som vi alla vet så är det kollektivtrafikens marknadsandelar jämte bilismen som är det intressanta att diskutera. Detta sker dock inte i någon nämnvärd utsträckning, SL hävdar att de ska fortsätta vinna marknadsandelar, trots att alla utredningar kring stockholmstrafikens framtid visar att detta inte stämmer. Som Trivector sammanfattar det i rapporten _Bättre kollektivtrafiklösningar för Förbifart Stockholm: _
Generellt kommer den ökade trafiken och femdubblade trängseln i Stockholms vägnät fram till 2030 som Förbifart Stockholm bidrar till att negativt påverka framkomligheten för kollektivtrafik som kör i blandtrafik (både bussar och spårvagnar) i hela Stockholmsregionen. Detta innebär att kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemot framför allt biltrafiken påverkas negativt, vilket återspeglas i Cederschiöldprognosens minskade marknadsandel för kollektivtrafik samtidigt som biltrafikens marknadsandel ökar.
Det är just i fall likt dessa som problemen med att skriva en årsberättelse på fikonspråk uppenbarar sig: SL står inför ett stort problem, nämligen att Moderaterna vill att biltrafiken ska öka på kollektivtrafikens bekostnad, och att de flesta av Moderaternas satsningar på kollektivtrafiken sker i Stockholms innerstad, som förvisso är i behov av utbyggd kollektivtrafik, men knappast i större utsträckning än ytterstaden. Men detta vågar man från SL:s håll inte diskutera eller problematisera. Istället låtsas de som ingenting. Något annat som också blir tydligt är hur låga ambitioner SL, trots alla vackra ord, i realiteten har. På ett flertal ställen i årsberättelsen beskrivs hur Stockholm växer med ett Malmö på tio år och ett Göteborg på tjugo, men när SL sedan ska beskriva vilka satsningar som görs fram till år 2020 så ser det, vid jämförelse med all den kollektivtrafik som finns i Malmö och som krävs för att serva Malmös befolkning, väldigt futtigt ut.
SL slår sig även för bröstet när de berättar om sina olika kampanjer för att involvera resenärerna, trots att de självklart inte väljer att lyfta det faktum att resenärerna uppenbarligen var intresserade av nolltaxa och/eller att förlöjliga SL i dessa kampanjer. Vi tänker så klart främst på SL:s dialogkampanj samt deras designa ditt eget SL-kort. För att inte tala om ordförande Wennerholm som knappast gjort sig känd som en dialogens man, vi minns honom från otaliga har inte gått att nå för en kommentar och så klart att han blev sjuk en halvtimme innan han skulle debattera kollektivtrafikens framtid med oss.
I årsberättelsen får vi även en ganska lång genomgång av SL:s nya organisation som ska träda i kraft den 1:a maj i år. Tyvärr är det skrivet på ett helt obegripligt sätt, så att en utomstående inte ska kunna förstå huruvida de föreslagna ändringarna är bra eller dåliga. Så vi får be om att få återkomma till denna fråga när vi hört runt lite med folk i landstinget och SL.
Kommentera