Under snart 20 år så har SL fullt medvetet, organiserat och på flera plan grovt brutit mot lagen. Trots uppmärksammade mediegranskningar, mutskandaler och fängelsestraff så fortgår SL:s olagliga metoder. Det rör sig om SL:s samarbete med olika väktarbolag där SL krävt att väktarna ska vara civilklädda och bedriva polisiärt spaningsarbete och upprätta olagliga register.
Om detta skriver journalisten Kolbjörn Guwallius i boken Grip till varje pris. Det hela har sin upprinnelse 1996 när SL:s – senare fängelsedömda – nya “trygghetschef” Kjell Hultman drar igång sin hetskampanj för mer trygghet. SL inleder ett samarbete med Falck Security som upprättar den “Civila Spaningsgruppen” (CSG) bestående av väktare som på ett organiserat sätt begår lagöverträdelser av betydligt högre grad än de personer väktarna är satta att jaga, alltså personer som utför skadegörelse i kollektivtrafiken.
Väktare har enligt lagen inte fler befogenheter än du och jag. Deras enda uppgift är att verka avskräckande genom sin blotta närvaro samt att ifall de skulle se ett brott som kan ge fängelse begås utföra ett så kallat “envarsgripande”. Guwallius skriver:
Verksamheten i ett bevakningsföretag måste bedrivas enligt god sed. Det innebär att “olämpliga arbetsmetoder” inte får användas. […] Som exempel nämns bland annat brottsspaning och kartläggning av misstänkta på allmän plats. […] Uniformskraven är mycket strikta. Uniformen måste vara godkänd av länsstyrelsen och ska alltid bäras. Huvudbonad måste alltid bäras i yttre tjänst.
Trots dessa väldigt tydliga regler så har SL:s väktare – oavsett om de tillhört Falck eller senare CSG (vars namn alltså är taget från den interna benämningen på Falcks olagliga väktargrupp, och vars chefer och personal till stor del består av före detta anställda vid Falck) – konsekvent och med SL:s antingen goda minne eller aktiva uppmuntran brutit mot dessa.
Guwallius visar genom läckta dokument, protokoll från polisen och offentliga upphandlingar hur Falck/CSG “utreder” brott, kartlägger misstänka i stora register, låter brott begås istället för att ingripa, griper på falska grunder och genomgående arbetar civilklädda. Väktarnas arbete sker inte bara i samarbete med SL, även polis, kommun och landsting är införstådda i den regelvidriga verksamheten och uppmuntrar den.
2003 rullas den första stora skandalen upp och Kjell Hultman åtalas för mutbrott och döms till ett och ett halvt års fängelse. SL skyller ifrån sig och utlovar en genomlysning av väktarnas roll och nya metoder. Trots det tar det inte mer än ett halvår från avslöjandet som leder till Falcks fall till att CSG bildas med det uttryckliga målet att fortsätta i Falcks fotspår. Det är uppenbart att det sker på SL:s initiativ. Ett SL vars trygghetschef Hultman nu ersatts av Jeanette Hegedüs, som även har ett parförhållande med en av cheferna ansvariga för de civila väktarna på så väl Falck som CSG.
SL har nu alltså i snart 20 års tid på ett organiserat sätt anställt företag för att bryta mot lagen i syfte att stävja lagbrott. Oavsett vad en tycker om att folk målar graffiti på SL:s tåg, bussar och stationer så kan det aldrig vara rimligt att ett offentligt ägt företag på så många punkter bryter mot lagen. Dessutom på ett sätt som är betydligt värre än den graffiti de vill stoppa. SL hävdar att de vill skapa en kollektivtrafik för alla, där alla ska känna sig trygga. Det blir extremt svårt att ta på allvar när de samtidigt aktivt är delaktiga i organiserad brottslighet genom skapandet av privata parapolisiära styrkor.
Kommentera