Trafikmaktsordningen

Vi är väldigt glada och stolta över att idag släppa rapporten Trafikmaktsordningen.

Klicka här för att ladda hem Trafikmaktsordningen [.pdf]

trafikmaktsordningen

INTRODUKTION

Man föds inte till bilist, man blir det.

Mobilitet och klass är tätt sammanvävda. Inte bara därför att möjligheten till mobilitet hänger samman med ekonomiska resurser, utan även för att ett samhälle byggt efter dagens mobilitetsparadigm, automobilitet, direkt bidrar till ökade ekonomiska och sociala skillnader.

Alla kan vid en första anblick se att ett samhälle som prioriterar bilism gynnar bilister. Lika tydligt är det att andelen vita, högavlönade män är överrepresenterad bland bilister, precis som motsatsen gäller bland kollektivtrafikanter. Men ett samhälle som prioriterar bilism, och ser evigt ökande mobilitet som ett närmast magiskt framgångsrecept, ökar även skillnaderna mellan sina invånare och sina olika delar på andra sätt.

Trafikmaktsordningen är en hierarki bland trafikslag, med bilen i toppen och kollektivtrafiken, fotgängarna och cyklisterna underst, och tar sig uttryck i att dessa färdmedel tilldelas olika mycket resurser och plats. Med bilen överst i trafikmaktsordningen får vi ett samhälle byggt på automobilitet. En värld där våra liv i alltför stor utsträckning styrs av bilen.

Den här rapporten är skriven för att klargöra hur den rådande trafikmaktsordningen ser ut och vilka konsekvenser den får: ett samhälle byggt på automobilitet är inte bara skadligt i ett ekologiskt perspektiv, det leder även till ekonomisk och social segregering. Genom att belysa problemen med dagens trafikhierarki och skissa på ett annat sätt att planera och hantera rörelse så tror och hoppas vi att vi också kan ge inspiration till lösningar på andra samhällsproblem.

Bilismen ställer oss mot varandra, vem har inte upplevt känslan av att sätta sig i en bil och helt plötsligt bli bilist? Att sätta sig i en bil verkar, för vem som helst, nästan per automatik leda till ett egoistiskt beteende där alla försöker tjäna något på andras bekostnad. Att sätta sig i en bil förvandlar ens medmänniskor (andra bilister, cyklister, fotgängare, kollektivtrafikanter) till hinder. Vem kan inte, med handen på hjärtat, känna igen sig i den aggressiva och konkurrerande själviskheten som bilen producerar hos en? Eftersom detta beteende inte är något vi tycker bör uppmuntras, och eftersom vi är övertygade om att man inte föds till bilist, utan att man blir det, anser vi att risken för att folk blir bilister måste minimeras.

Därför vill vi inte bara ändra på trafikhierarkin och putta ner bilen till botten, utan vi vill ha ett samhälle byggt på helt andra premisser. Ett samhälle där ingen tvingas in i bilism, varken aktiv eller passiv. Ett samhälle där människors tillgänglighet till det de behöver för att tillfredsställa sina behov och begär sätts i första rummet, ett samhälle vi bygger och lever tillsammans, ett samhälle av (lokal)samhällen.

Läs mer

Prenumerera

Prenumerera på våra nyheter med RSS eller e-post:

Jag vill ha...

2 kommentarer

2 kommentarer på “Trafikmaktsordningen

  1. Det ni vill gör är altså att flytta in alla människor i hela världen till en och samma punkt på jorden så att ingen behöver resa någonstans?
    Problemet med att ”putta ner bilen till botten” som jag ser det, blir ju att de som måste ha bilen för att de jobbar på annan ort ska kunna ta sig till och från jobbet inom en rimlig tid. Kommer få spendera mer tid i bilen för att ge cyklister fotgängare mm. företräde. I normalfallet så tar det kortare tid för en fotgängare att släppa fram en bil, än tvärt om. Och är man fotgängare har man oftast en kortare transporttid då man förflyttar sig kortare sträckor än de som har bil.
    Och jag upplever att egoismen existerar även hos fogängare och cyklister, som vi t.ex. övergångställen ska hävda sin rätt genom att gå rakt ut framför en bil bara för att lagen säger att det är bilens skyldighet att stanna.
    Jag kan bara se till mig själv, när jag kör bil ser jag till att köra sakta där det finns fotgängare och cyklister i närheten. När jag är fotgängare ser jag till att jag på ett vettigt sätt flyter med i trafiken istället för att hävda min rätt.
    Jag tycker att det hela handlar om samspel mellan människor istället för grupperingar beroende på transportsätt.

    Sen undrar jag om det är högavlönade män som har bil pga att de är högavlönade, eller är de högavlönade för att de har bil?
    Har man bil, tar man sig runt till kunder möten mm. på ett effektivare sätt, man får alltså mer effektiv arbetstid man kan fakturera mera osv. Medan om man ska gå runt till sina kunder så täcker man en mycket mindre yta under samma tid. Tåg och buss i all ära men alla kan inte transportera sig på det viset. Behöver jag en byggutrustning, material mm. för att kunna utöva mitt yrke så behöver jag nog en egen bil.
    Sen vet jag med att det finns många som sitter själva i en tom bil och kör fram och tillbaka till jobbet men som skulle klara dagarna lika bra om de åkte kollektivt, cyklade eller gick istället, men då är vi tillbaka på samspelet mellan människor igen.

    Kanske mycket svammel men jag hoppas att mina tankar gått fram.

  2. Hej Tomas,

    Flertalet av dina frågor verkar i första hand retoriska, men vi försöker svara ändå:
    Det vi vill är att antalet nödvändiga resor ska minska, att staden planeras så att människor får närmre till sina jobb, skolor, biografer, lekparker, till mataffären, vårdcentralen osv. Det innebär inte att alla måste bo på samma ställe eller att folk ska stanna i området där de bor, att resa för att hälsa på kompisarna på andra sidan stan eller släkten i Norrland är en helt annan sak. Nöjesresande skulle man kunna kalla det, det vi säger är helt enkelt att antalet måste-resor bör minska till förmån för de resor man gör för att det är roligt.

    Du framställer det som att bilister och fotgängare vore jämlikar och att trafiken skulle flyta fint bara båda parterna visade hänsyn. Om detta kan vi säga följande: Bilismen dödar 1,2 miljoner människor i världen varje år, för människor mellan 15 och 29 år är bilismen den främsta dödsorsaken. I Sverige är 70 % av de som dör i trafikolyckor män, det beror på att män står för 75 % av all bilkörning i landet. Har du sett någon forskning som visar att löneskillnaderna mellan kvinnor och män beror på att fler män kör bil? Konstig teori, du vet säkert att den inte håller.

    Yrkestrafik som är beroende av bil kommer naturligtvis att finnas, precis som att bilen kan fylla en viktig funktion för den som bor på landet utan fungerande kollektivtrafik. Det är inte problemet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *