SL förlorar över 300 miljoner kronor per år i sin kamp mot plankningen. Detta trots att man själva hävdar att plankningen bara kostar 200 miljoner kronor per år! Interna SL-dokument som planka.nu tagit del av visar på en bild av SL:s krig mot plankningen de själva försökt hålla hemlig, ett krig planka.nu har fått stå i centrum för. Men nu får det vara nog. Det är dags för Lennart Jangälv, Maria Adolfsson, Anna Kettner och övriga SL-styrelsen att be om ursäkt och tacka för sig!
Trots att SL genom offentlighetsprincipen är skyldiga att ha sina interna dokument och protokoll offentliga krävdes det att en privatperson drog SL inför justitieombudsmannen innan de lämnade ut uppgifter om vad kampen mot plankningen kostat, och hur man resonerat kring denna. Tomas Örn har under senaste åren på egen hand kämpat för att få svar på ett antal frågor kring SL:s hetsiga kampanjer mot plankare. Nu har materialet blivit offentligt och Tomas har formulerat ett brev utifrån det till Till SL: s styrelse, SL: s centrala-, norra- och södra regionstyrelse, Stockholms läns landstings revisorer, Stockholms läns landstingspolitiker, SL: s presschef Maria Adolfsson, SL: s vd Lennart Jangälv mfl. som finns att läsa här.
1.a mars 2004 höjde landstinget priset på månadskortet från 500:- till 600:-, och den omedelbara effekten var naturligtvis både en eskalerande debatt kring kostnaden för att resa kollektivt, men också en kraftig ökning av plankningen. SL valde i detta skede att förklara öppet krig mot plankningen och i fokus låg organisationen planka.nu. Den som vill botanisera mer i denna debatt hänvisas till vårt nyhetsarkiv där det finns en hel del länkar och analyser av SL:s agerande under senaste två åren.
SL har under hela denna tid hävdat att plankningen kostar Stockholmarna 200 miljoner kronor. En summa som redan i sin formulering är missvisande, då plankning inte genererar kostnader, utan 200 miljoner är en fingervisning om hur mycket uteblivna intäkter plankningen genererar. Pengar som alltså inte existerar, och alltså inte förlorats. Smart retorik av SL, men inte destå mindre fult propagandaknep. Under förra året hävdade SL plötsligt att plankningen minskat. Plötsligt har kostnaderna för plankning minskat 50 miljoner kronor. Underligt med tanke på att det fortfarande inte handlar om kostnader, utan om uteblivna intäkter. I samband med detta frågade planka.nu SL:s vice ordförande Gertrud Brorsson (mp) om hur SL beräknade detta, och hon bekräftade att siffran bara var löst uppskattad och att SL inte hade något fog för denna. Detta har nu blivit bekräftat i och med det material som SL lämnat ut till Tomas Örn. Tomas har granskat de uppgifter som uppgetts av landstinspolitiker och SL-ledamöter och skriver sammanfattande;
I pengar räknat menar företrädare för SL att det rör sig om mellan 80 (tilltaget i underkant) och över 200 miljoner SEK alltså ett spann på över 120 miljoner! Intressant att belysa är även det faktum att både styrelseledamöter och inte minst SL: s VD Lennart Jangälv vid olika tillfällen framfört uppgifter som skiljer sig med över 100 miljoner SEK.
är det verkligen rimligt? Det är som om 100 miljoner hit eller dit inte spelar någon roll för SL. är det så SL hanterar sin ekonomi (som till en mycket stor del är skattemedel) så är det inte konstigt att det saknas pengar och det är då inte längre ett problem som kan tillskrivas någon annan än SL själv.
Mycket intressant är också att se hur mycket pengar SL har investerat i att minska plankningen. Utgår man från SL:s egna siffror på 200 miljoner kronor, eller nu senast 150 miljoner kronor per år borde man misstänka att det vore rimligt att investera summor som är relevanta i jämförelse med de uteblivna intäkterna. Alltså, vill SL att de idag plankande Stockholmnarna ska börja betala för tunnelbaneresan, borde det inte vara rimligt att investera mer pengar än vad som uteblivit när dessa inte betalat för sig. Tomas Örn skriver såhär,
Följande siffror är även de SL: s egna (SL: s Dnr: SL-2005-2333) utom uppgifterna om spärrvakterna/värdarna bakom den nya spärrlinjen som är hämtad från Svd
- Spärr 2000 (glasdörrspärren) kostar 160 000/st. exklusive reparations- och installationskostnader vilka alltså tillkommer. Totalt ca 100 st. har installerats = * 16 000 000 SEK.
- En vändkorsspärr kostar ca 75 000/st. Totalt har under åren installerats ca 1100 automatspärrar = *82 500 000 SEK.
- Enligt avtal med Connex uppgår SL: s kostnad för kontrollanterna till 40 000 000 SEK/år.
- Ombyggnad av 750 st. vändkorsspärrar så att det inte går att dra pinnen = 10 000 000 SEK/år 2004.
- Olika undersökningar = 1 000 000 SEK.
- Minska svinnetkampanj = 2 500 000 SEK.
- Uppföljning av entreprenörernas handlingsplaner = 500 000 SEK/år 2004.
- Spärrvakter/värdar (guljackor) bakom de nya spärrlinjerna = 36 500/dag och station * 30 stationer/60 pers. * 3 dagar * 50 veckor = 284 700 000 SEK/år.
- Bemanning av entréer = 2 500 000/entré och år * 100 = 250 000 000 SEK/år.
- Tryck och distribution av biljetter = 8 000 000 SEK/år.
- Färdbeviskontrollen = (här har SL belagt uppgifterna med sekretess -frågan är varför?).
- Ombyggnad av stationer = (här har SL belagt uppgifterna med sekretess -frågan är varför?).
- Service- och installationskostnader = (här har SL belagt uppgifterna med sekretess -frågan är varför?).
Totalt hamnar alltså SL: s och skattebetalarnas/resenärernas kostnad för att stävja fuskåkning samt att upprätthålla biljettsystemet, tilltaget i underkant, på totalt: 695 200 000 SEK.
SL satsar alltså bra mycket mer, 542 700 000 SEK per år, på att stävja fuskåkningen/plankningen än vad de själva räknat ut att plankningen kostar plankningens omfattning i pengar räknat är ju enligt SL någonstans mellan 68- och 102 miljoner, medan satsningarna för att minska den är 542 700 000 SEK per år. Återigen: är detta god ekonomi?
[..]Det totala intäktsbortfallet uppgår enligt SL till någonstans mellan 136- och 204 miljoner kronor medan fuskåkningens/plankningens påverkan på detta enligt SL är någonstans mellan 68- och 102 miljoner kronor. Ställt mot insatserna mot intäktsbortfallet, 695 200 000 SEK eller 542 700 000 SEK per år så står det klart att SL förlorar ca 372 700 000 SEK/år på sitt försök att minska intäktsbortfallet.
En intressant siffra är också att SL:s nya spärrpersonal, guljackorna kostar 284 700 000 SEK/år!
Vad drar vi för slutsatser av detta?
- SL förlorar hundratals miljoner varje år på kampen mot plankarna. Och det är dina och mina skattepengar man slösar på detta sätt.
- Insatserna har gett en hårdare och våldsammare miljö i kollektivtrafiken,, utan att för den sakens skull spara pengar åt SL eller landstinget.
- SL driver inte kampen mot plankningen av ekonomiska orsaker, utan av politiska orsaker. En politik som fått drivas under vilka former som helst. Vem minns inte när SL:s VD krävde stänga ner planka.nu och kallade plankare för ohyra i SVT.s ABC?
- SL använder förljugen retorik och bristfällig information för att driva sin hårda politik mot plankningen. Det drabbar framförallt de fattigaste Stockholmarna som har svårt att betala för sig, men också alla som betalar skatt i Stockholms län.
- SL har blivit en hårdhänt lekstuga. Det är dags för Jangälv, Kettner, Adolfsson och dom andra i SL:s toppskickt att blicka bakåt, konstatera sina misstag, be om ursäkt och avgå.
Jag planka