Skattefinansierad avgiftsfri kollektivtrafik betyder att fler är med och betalar, vilket gör att det blir en bra affär för de flesta kollektivtrafikanter. Detta gäller då vi helt enkelt växlar avgifterna mot landstingsskatt.
Runt om i världen finns det också många andra smata sätt att finansiera kollektivtrafik på: i Frankrike används en speciell arbetsgivarskatt, i Barcelona är fastighetsskatten med och betalar och på flera håll räknas det på modeller för hur turister kan få vara med och betala.
Genom att gå över till skatt – som betalas efter förmåga – istället för platta avgifter så blir finansieringen också mer stabil. Exakt hur nolltaxan skulle se ut i olika svenska städer är det svårt att veta – det kanske kommer finnas ännu smartare modeller.
Vinster med nolltaxa
Förutom mer i plånboken för kollektivtrafikanter så finns det andra ekonomiska vinster med att införa avgiftsfri kollektivtrafik. Biljett- spärr- och kontrollsystemet skulle kunna monteras ner, samtidigt som bussar kan köra snabbare utan långa viseringsstopp. En del räkneexempel på detta finns i vår rapport Till varje pris? som ni gärna får läsa. Även miljöeffekterna går det att sätta en prislapp på, vilket nolltaxeprisvinnaren Sofia Larsson räknat på i sin uppsats.
Minskningen av bilismen är för många städer i världen ett av de främsta argumenten för nolltaxa: köer, olyckor och trafikinfarkter är dyrt för samhället. Men att ge mer utrymme för annat än bilar i staden och i våra förorter ger mer en ekonomiskt vinst – det kan ge oss ett bättre samhälle att leva i!