För den mest heltäckande listan med städer över hela världen (såsom Tallin & Dunkerque) som har nolltaxa i kollektivtrafiken så kolla in https://freepublictransport.info/
Den här sammanställningen kommer framförallt rikta in sig på platser där det finns eller har funnits en generell nolltaxa. Vi kommer inte att diskutera alla ställen som har infört avgiftsfri kollektivtrafiken för enskilda grupper som pensionärer eller ungdomar. Det senare är ganska vanligt, eftersom skolelever som inte bor på gångavstånd brukar få gratis busskort. I till exempel Göteborg får alla pensionärer åka gratis, förutom i rusningstid, och erbjudandet har haft goda sociala effekter hos äldre.
Vi räknar däremot med de städer som har en liten, närmast symbolisk, årlig avgift i listan.
Det bör nämnas att nästan alla exempel kommer från mindre orter på landsbygden, där få använder kollektivtrafiken och nolltaxa använts för att öka resandet. Enligt lag så måste kollektivtrafik ändå erbjudas, så varför köra tomma bussar?
Ett par intressanta exempel finns även på hur bilister erbjuda gratis kollektivtrafik en period. Lyckade exempel på en sån satsning finns inom Västtrafik och Skånetrafiken.
För de följande nolltaxestäderna så kommer de här frågorna att besvaras:
(1) möjliga effekter och bieffekter av avgiftsfri kollektivtrafik (sociala, miljömässiga, kulturella, effekter rörande stadsplanering etc)
(2) kostnader, sparande och finansiering av nolltaxan (allmän skattesubventionering eller t.ex. en specialskatt)
(3) målgrupp (alla trafikanter eller de som är bosatta i kommunen)
(4) problem med ökat resande (påverkan på gångtrafikanter och cyklister)
(5) långsiktiga effekter av nolltaxan
(6) ägandet av infrastruktur, transportbolag och andra inblandade
(7) aktörer inblandade i beslutsfattande, utvärdering och kontroll
Sala
Sala kommun har nolltaxa sedan 2018.
Fagersta
Fagersta har gratis kollektivtrafik sedan 1 april 2018.
Avesta
23 340 invånare. Alla får åka gratis i Avesta kommun, vilket lett till att 106 800 bilresor blev kollektivtrafikresor, och minskning på 40000 kg CO2 på grund av nolltaxa.
(1) 106 800 bilresor blev istället kollektivtrafikresor, vilket betyder 40 ton mindre koldioxidutsläpp per år. Det blev en ökning av resandet med 80%. och i städerna Avesta och Krylbo var ökningen hela 130%. Framförallt var det arbetspendlare och elever som började åka mer kollektivtrafik, men också asylsökande (som avgiftstrycket brukar bli tungt för) har börjat åka mer kollektivtrafik. På lördagar är ökningen som störst: 150%.
39% av ökningen var bussresor som tidigare gjordes med bil. Nya busslinjer introducerades och fler sattes i trafik bussar under morgonrusningen. Busschafförer säger att jobbet blivit roligare men mer stressigt när folk ska gå av och på. Det lokala bussfacket arbetar på lösningar, till exempel att ha mer personal ombord.
(2) Kommunalskatten finansierar kollektivtrafiken.
Kostnad för trafiken innan nolltaxa:: 24 miljoner
Kostnad för nolltaxa för elever: 34 miljoner(+14 miljoner)
Kostnad för allmän nolltaxa: 24 miljoner (+0)
(3) Alla resenärer kan åka med gratis.
(4) 22% av de nya bussresorna var tidigare av gång- eller cykeltrafik..
(6) Kollektivtrafiken sköts av den regionala transportmyndigheten och Avesta kommun. Delar av trafiken är anropsstyrda flexbussar. Bara lokala bussar är avgiftsfria, inte regionala bussar som passerar Avesta.
(7) Beslutet om att införa nolltaxa för elever togs av lokalpolitiker, och sedan gjorde de kommunala tjänstemännen analysen som visade att det var mer kostnadseffektivt med nolltaxa för alla. En utvärdering gjordes av konsultfirman Ramböll efter ett år.
Magnus Welroos – Om avgiftsfri kollektivtrafik, Vänsterpartiet – Region Skåne, 2011
Ramböll – Utvärdering av avgiftsfri kollektivtrafik i Avesta 2013
Ramböll – Utvärdering av avgiftsfri kollektivtrafik i Avesta 2013
Kommunalarbetaren – Här är det gratis att åka buss, 2012
Sveriges Radio – Bussvärdar ska hjälpa förarna i Avesta
Ockelbo
5900 invånare. Sedan 1995 finns avgiftsfri kollektivtrafik i Ockelbo, nolltaxan skapades genom att öppna upp kollektivtrafik, skolskjutsar och färdtjänst för alla – och samtidigt införa nolltaxa.
(1) Resande för de som inte går i skolan ökade från 9500 till 45000 under det första året. Ökat utbud och förändring av tidtabeller gjorde det möjligt att pendla till jobbet. Några hushåll sluta använda bil, och andra gick från två bilar till en. Många kunde fortsätta bo utanför tätorten, och äldre samt ungdomar fick ökad rörelsefrihet. Eftersom en hel del tjänster centraliserats från byar till tätorten, så gjorde det ökade utbudet att det gick att göra kortare besök i stan, precis som med en bil.
(2)Den vanliga kommunalskatten betalar för kollektivtrafiken. Det som tvingade fram reformen var drastiskt ökade kostnader för färdtjänsten. Den ökade effektiviteten för kollektivtrafiken i allmänhet ökade därför inte kostnaderna alls.
(3) Alla kollektivtrafikanter åker gratis.
(4) Inga problem med minskat antal cyklister eller fotgängare kunde ses.
(6) Det var bara nolltaxa på de lokala bussarna, inte de regionala till andra orter som passerade Ockelbo.
(7) Den som satte igång projektet var en äldre dam som klagade på att halvtomma bussar åkte på samma rutt, men hon fick bara åka med några av dom. Det fick en planerare i Ockelbo att lägga fram förslaget. Dagens busslinjer och tidtabeller är ett resultat av mångåriga diskussioner med lokalsamhället i de olika byarna, för att möta deras behov och önskemål. En utvärdering med 800 slumpmässigt utvalda trafikanter visade att 51% kunde tagit bilen istället. 75% uppgav att de skulle använda kollektivtrafiken mindre eller inte alls om avgiftstrycket återinfördes.
Martin Gunnarsson Avgiftsfri kollektivtrafik i praktiken – En studie av Kuxabussarna i Ockelbo kommun, Kulturgeografiska institutionen Uppsala, 2012
Fredrik Quistbergh Gratis kollektivtrafik – visst lönar det sig, Dagens ETC 1997-10-09
Hallstahammar & Surahammar
15300 invånare. Precis som i Ockelbo så är både den allmänna kollektivtrafiken och specialtransporterna avgiftsfria, och det finns också en anropsstyrd flexlinje som har nolltaxa.
(1) Det främsta argumentet är effektivitetsvinster genom att koordinera landsbygdstrafik, skolbussar och specialtransporter. Eftersom kostnaderna är höga och användnadet lågt, så är en ökning av användandet det viktiga i en kostnads-nyttoanalys. De lokala busslinjerna är samkörda med regionala bussar och tåg för att göra det lätt att resa utan bil.
(2) Kommunalskatt
(3) Alla trafikanter åker gratis
(4) Inga problem med minskad cyklism eller gångtrafik eftersom det är ett glesbefolkat område.
(6) Bara de lokala bussarna är avgiftsfria, inte de regionala bussarna till andra städer som passerar genom Hallstahammar och Surahammar.
(7) –
Hallstahammar kommun – Bussar och tåg
Ramböll – Utvärdering av avgiftsfri kollektivtrafik i Avesta 2013
Ånge
I den lilla byn Kölsillre med 100 invånare, i Ånge kommun, fanns det en avgiftsfri anropsstyrd busslinje som kallas Byabussen. Den skapades när den vanliga busslinjen lades ner, på grund av kostnader och låg användning. Busslinjen är självorganiserad av byborna via hemsidan www.byabussen.se. Folk kan planera sina resor, och sedan kan andra hänga med samma åktur. Bussen används främst för att åka från byn ner till Ånge centrum, men det går också att göra andra resor inom Ånge kommun.
(1) Folket i Kölsillre säger att de besöker fler kulturella arrangemang än tidigare, både teater och bio, samt går mer på restaurang. Äldre är flitiga användare av Byabussen, och ökar den sociala kontakten samt får ett mer aktivt liv.
(2) Byabussen i Kölsillre var en del av projektet Rural Transport Solutions som finansierades av EU:s European Regional Development Fund och Northern Periphery Programme 2007-2013.
(3) Alla kan använda den, även besökare. Och användarna är allt från familjer till äldre människor.
(4) På grund av långa avstånd var inte cykling eller gång ett alternativ.
(6) Den regionala transportmyndigheten är ansvarig för projektet, tillsammans med Ånge kommun. Bussen hyrs från ett privat företag och den körs av kölsillreborna själva.
(7) Projektet startade när byborna tillfrågades om de var intresserade, eftersom Byabussen skulle bli billigare att driva än en vanlig busslinje. Från början så skulle avgifter införas efter att EU-pengarna tog slut, men på grund av en lag om professionella förare så gick det inte att införa och bussen är fortfarande avgiftsfri.
Dokumentär Byabussen – med svensk text
SVT Gratis byabuss
Northern Periphery Programme – Rural Transport Solutions 4.5
SVT – Gratis kollektivtrafik i Kölsillre
Byabussens hemsida
Kristinehamn
23 700 invånare. Införde nolltaxa 1997 men avgifterna återinfördes efter fyra år.
(1) I staden fördubblades kollektivtrafiken, och i landsbygdsdelen av kommunen var ökningen 8%. Återinförande av avgifter innebar en nedgång för trafiken med 40%, men det var fortfarande 15% mer än innan nolltaxa införs. Det flesta nya resenärer var arbetspendlare. Delar av kollektivtrafiken i centrala Kristinehamn blev drabbad av trängsel, och avgifterna skulle finansiera utbygga busslinjer, men det resulterade ändå i färre resenärer än när kollektivtrafiken var avgiftsfri.
(2) Kommunalskatten finansierade.
(3) Alla fick resa gratis
(4) Kristinehamn nämns ofta som ett exempel på att nolltaxa påverkar cykling och gång negativt, men vi hittade inga konkreta siffror på detta.
(6) Kollektivtrafiken sköts av den regional trafikförvaltningen och Kristinehamns kommun. Delar av kollektivtrafiken består av anropsstyrda flexbussar. Bara lokala bussar var avgiftsfria, inte de regionala som passerade Kristinehamn.
(7) I en enkät uppgav 24% av invånarna att de skulle använda bil istället för att åka buss – om inte bussen jade varit avgiftsfri. Ökningen av kollektivtrafikresandet gav gjorde projektet lyckat enligt en kostnads-nyttoanalys. Den blygsamma ökningen på landsbygden var det enda negativa resultatet.
Hedemora
I Hedemora kommun gjorde författaren till denna sammanställning en uppsats om ett hypotetiskt införande av nolltaxa, och en jämförelse med Avesta. Båda kommunerna ligger i Dalarna.
En enkät visade att en tredjedel av de som inte använde kollektivtrafiken idag skulle göra det om den gjordes avgiftsfri. Alla elever sa att de skulle använda kollektivtrafiken mer, flera kvinnor föreställde sig minskat behov av att behöva skjutsa barn och nästan alla män som svarat på enkäten uppgav att de inte behövde kollektivtrafik utan var beroende av bilen.
(2) Skatter och avgifter finansierar i nuläget kollektivtrafiken.
Kostnad före nolltaxa: 20 miljoner kronor
Kostnad med nolltaxa för elever: 36 miljoner kronor (+16 miljoner)
Kostnad med nolltaxa för alla: 24 miljoner kronor(+4 miljoner)
(7) Planerarna i kommunen som intervjuades var starkt emot avgiftsfri kollektivtrafik. När uppsatsen gjordes skulle nolltaxan just införas i Avesta och tjänstemännen i Hedemora var säker på att deras fokus på nya bussar skulle ge ett bättre resultat på resandet än Avestas satsning.
Marcus Finbom, Sara Öhman och Roberth Fri ”Bussen, bilen och beteendet – En jämförande studie av kostnader och attityder mellan avgiftsfri kollektivtrafik och privatbilism i Hedemora kommun”, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms Universitet, 2012
Säter
10 800 invånare. Ligger också i Dalarna. Under tidigt 90-tal så testades nolltaxa på bussarna ett par år, men den regionala transportmyndigheten Dalatrafik tvingade kommunen att avsluta experimentet på grund av att de inte hittat ett bra system för att samla in statistik kring resandet. Lokala politiker säger att de gärna provar igen, om Avestaförsöket faller väl ut, eftersom deras erfarenhet av nolltaxa i Säter också var positiv. Ingen rejäl utvärdering med statistik gjordes dock.
Dalarnas Tidning – Säter har redan provat gratisbussar, 2012-05-13
Övertorneå
4800 invånare. 2001 så infördes avgiftsfri kollektivtrafik för landsbygen i Övertorneå. Alla skolelever hade redan fria resor. Under samma period minskade befolkningen, vilket även skulle ha minskat antalet resor om andelen hade varit densamma.
(1) Ett halvår efter att nolltaxan infördes hade andelen vuxna som reste ökat från 1% till 5%. Antelet resor ökade med 90% från 30 000 resor till 58 000 resor, och en busslinje stod ut med hela 313% ökning. Kostnadsnyttoanalysen visade ett positivt resultat på 700 000 kronor.
(2) Vanliga skatter betalade för kollektivtrafiken.
(3) Alla kunde åka gratis, nu kan alla köpa ett årligt busskort.
(4) Inga problem med minskad gång- och cykeltrafik märktes eftersom det är ett väldigt glesbefolkat område.
(6) Alla busslinjer sköttes av den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Kommunen betalade för alla resor som tidigare gjorts för att göra dessa avgiftsfria för alla. Den totala kostnaden var 300 000 per år.
(7) Ett lokalt parti som hette “Övertorneå Alternativet” lade ett förslag om nolltaxa redan 1994 som ett sätt att minska bilberoendet. Det avslogs, men idén fanns kvar i kommunen tills nolltaxa faktiskt testades 2001. En utvärdering och analys gjordes efter ett halvår vid Luleå Tekniska Universitet på uppdrag av kommunen. De ville veta om det var värt priset för att fortsätta.
2008 infördes en liten årlig avgift för ett busskort, men priset har stadigt ökat sen dess.
Övertorneå Kommun – Trafikinformation
SVT Nyheter – Försöket med gratis bussar i Övertorneå fortsätter 2004
Haparandabladet – Linda Ylivainio vill ha stopp på gratis bussresor i Övertorneå, 2009
Staffan Johansson – Nolltaxa för busstrafiken i Övertorneå. Konsekvensanalys, 2002
Jokkmokk
5100 invånare. Ett liknande system som i Övertorneå finns sedan 2007 i Jokkmokk, men avgiften för det årliga busskortet är mycket lägre. Kommunen är glesbefolkad men lika stor som Skåne, halland och Blekinge tillsammans.
(1) Ökad tillgänglighet och minskat bilanvändnade var de främsta målen för politikerna (från Vänsterpartiet) som initierade nolltaxan.
(2) Skatter och avgifter finansierar kollektivtrafiken. Vudgeten för projektet var en halv miljon kronor, men det slutade med en nota på 1,6 miljoner – eftersom det blev mer populärt än förväntat. Antelet resor fördubblades från 1500 till 3000 per år.
(3) Alla invåndare kan köpa årskortet.
(6) Alla busslinjer sköttes av den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Årskortet kan användas på alla tio busslinjer som åker genom kommunen.
Jokkmokk Kommun – Årskortsinformation
Göteborg Fria Tidning – Billiga bussar fick norrbottningar att ställa bilen, 2008
Kiruna
23 000 invånare, men många av gruvarbetarna är folkbokförda i andra kommuner.
(1) I maj 2011 – innan avgifterna togs bort – var antalet bussresor 12 551. I maj 2013 var siffran 32 118. Det årliga resandet har ökat trefalt från 120 000 under 2010 till 387 000 under 2013. Även medelålders gruvarbetare, som aldrig tidigare använt kollektivtrafik, började åka buss.
(2) Skatter och avgifter finansierar kollektivtrafiken. Den årliga kostnaden för bussarna är 3,3-3,5 miljoner kronor, men den beräknades till 5 miljoner innan nolltaxan infördes.
(3) Alla invånare kan köpa årskortet för en symbolisk summa – 100 kronor.
(7) Vänsterpartiet krävde nolltaxa, efter att de vunnit valet tillsammans med Socialdemokraterna och det lokal samiska partiet Samilistu.
Kiruna kommun – Trafikinformation
Göteborgs-Posten – Nolltaxa ännu omstridd, 2014
Vänsterpartiet – Gratisbussar i kiruna blev succé