Här presenterar vi en samling argument för nolltaxa, samt de vanligaste invändningarna och våra svar på dessa.
Avgiftstrycket är orättvist
Biljettfinansiering av kollektivtrafiken innebär att miljonären ska betala lika mycket som uteliggaren - det tycker vi är orättvist. Skattefinansiering betyder tvärtom en solidarisk finansiering, där de rika betalar mer och kollektivtrafikanter med låga och medelhöga löner betalar mindre. Eftersom fler skulle vara med och betala så skulle de faktiskt de flesta kollektivtrafikanter spara in en hacka. Arbetslösa och studenter kommer också att få det billigare.
Vissa hävdar reflexmässigt att högre skatter betyder färre jobb, men då förstår man inte idén med skattefinansiering. Att ta pengar direkt ur plånboken är genom biljettfinansiering är inte mer ekonomiskt än att betala solidariskt genom skatten. Det slår bara annorlunda.
Det ska löna sig att vara klimatsmart
Med avgiftsfri kollektivtrafik finns det ekonomiska incitament för att ställa bilen hemma, det betyder ju att man faktiskt tjänar pengar på att hjälpa miljön! När en bilist ändå betalar för kollektivtrafiken samtidigt som satsningarna går från bilism till kollektivtrafik så kommer flera att använda sig av bussar, tåg och spårvagnar. Om politikerna är seriösa med att vilja ha en vettig klimatpolitik så måste man göra det lönsamt att välja kollektivtrafiken. Ett exempel på hur detta gått till är Avesta, som minskade sina koldioxidutsläpp med 40 ton per år. Tänk då vad en större kommun skulle kunna göra!
Biljetter och kontroll kostar för mycket
Att upprätthålla avgiftstrycket på kollektivtrafiken kostar pengar. På vissa orter krävs en massa kontroller, spärrar och liknande för att se till att alla betalar. Men bara att ha biljetter kostar också. Biljetterna ska tryckas och busschaufförer får ägna sig åt försäljning istället för att koncentrera sig på att köra. Restiden ska inte förlängas på grund av biljettvisering. Räknar man in effektivitetsvinsterna och alla kringkostnader så är avgifterna en mycket dyr affär.
Kollektivtrafik är effektivt, särskilt utan biljetter
Visste du att ett tunnelbanetåg motsvarar 10 kilometers bilkö? Utbyggd biltrafik kan aldrig vara lika effektiv som kollektivtrafik utan leder ofelbart till fler köer när fler väljer att ta bilen. Men även om kollektivtrafiken är effektivare, så behöver den också åtgärder. Under en resa med busslinje 4 i Stockholm, är hela 35 procent av körtiden biljettvisering, stopp och annat slöseri som vi skulle kunna minska med avgiftsfri kollektivtrafik. På samma sätt innebär köerna vid spärrlinjer samhällsekonomiska kostnader på miljontals kronor (fakta om detta kan finns i Planka.nu:s rapport Till varje pris?).
Mobilitetshets slår sönder samhällen
Ett samhälle där vi måste pendla till jobb, till nöjen och för att handla mat är inte ett trevligt samhälle. Därför jobbar vi inte bara för att kollektivtrafiken ska öka på beskostnad av bilismen, inte bara för att cykel och gång ska gynnas utan för mer tillgänglighet ska göra att vi slipper pendla. Bra skolor, samhällsservice och kulturliv där vi bor kan minska det totala transportbehovet och istället ge utrymme för resor vi själv väljer att göra! Detta nya samhälle skriver vi om i boken Trafikmaktordningen.
Mer allemansrätt åt folket!
Vissa saker i samhället tycker alla ingår i samhället. De flesta skulle bli förvånade om man blev tvungen att lägga i pengar i en automat för att få gå på trottoaren. Men det är en politisk strid kring vad som ska vara allmänt: vissa driver på privatiseringar och prishöjningar av vatten eller avgifter på skolluncher för att ta två exempel. Vi vill utvidga allmänningarna. Fri rörlighet borde inte ha att göra med hur mycket pengar man har för stunden och ett samhälle där människor alltid har rätt att åka till andra sidan stan eller till grannbyn är ett vänligare samhälle. Avgiftsfri kollektivtrafik för helt enkelt medborgarna närmare varandra.
Nolltaxa lockar bilister
För att minska antalet bilister så krävs att vi satsar infrastrukturpengar på kollektivtrafik, cykel och gång istället för på motorvägar. Att införa trängselavgifter, ta bort parkeringsplatser och göra gågator kan också hjälpa. Men det behövs både morot och piska. Moroten i det här fallet är att erbjuda en attraktiv avgiftsfri kollektivtrafik. Istället för att jaga bort bilisterna med högt avgiftstryck kan vi välkomna dom in i vår kollektiva trafik!
Men är inte kollektivtrafiken ganska billig ändå?
Faktum är att Stockholms kollektivtrafik enligt Pricerunners test är en av de dyraste i världen. Dessutom har priset på månadskort stigit mer än konsumentprisindex, snabbare än bensinpriset och med 75% på tio år. Att kollektivtrafiken möjligen är dyrare på andra håll i Sverige är inte heller ett bra argument för höga priser. Det finns inget självändamål med att det ska se likadant ut överallt, och som nolltaxevänner arbetar vi självklart för att kollektivtrafiken ska bli avgiftsfri överallt.
Men har vi verkligen råd?
Vi har precis lika mycket råd att skattefinansiera kollektivtrafiken som vi har att avgiftsfinansiera den. Låg- och medelavlönade kollektivtrafikanter skulle tjäna på nolltaxa och höginkomsttagare skulle betala mer än de gör idag. Men samhället och klimatet i stort skulle också tjäna på det, och det handlar om miljardbelopp. Ofta när man pratar om att man inte har råd, så handlar det om en pengabrist politikerna själva sett till. Skattesänkningar, avskaffandet av förmögenhetsskatt gör att utrymmet för samhällsreformer försvinner. Men det är en utveckling som faktiskt kan vändas!
Är det inte plankningen som orsakar avgiftshöjningarna?
På SL har priserna ökat med 75% sedan 2001, och avgiftstrycket riskerar att fördubblas med nuvarande politik. Inget av detta har egentligen med plankningen att göra och infrastruktursatsningar är mycket större än några miljoner i uteblivna intäkter men det är däremot uppenbart att plankningen ökar när avgiftstrycket höjs.
Om vissa slutade planka så skulle de också antagligen resa mindre, vilket skulle ge noll kronor i intäkter. Det finns inga hundratals miljoner att hämta hos de fattigaste stockholmarna.
Men det bästa vore väl om alla betalade?
I ett samhälle som vårt, med stora klassklyftor, är det inte realistiskt. Men vi är också emot det av andra skäl. Ju fler som betalar, desto högre kan politikerna sätta avgifterna utan att det blir några konsekvenser. Om alla betalade så skulle även orättvisan i att en timanställd med låg lön betalar en stor del av sin inkomst i avgift, medan en landstingspolitiker betalar en bråkdel av sin.
Behövs inte avgifterna för att bygga ut kollektivtrafiken?
Kollektivtrafiken behöver byggas ut, men avgifter är inte lämpade till detta, eftersom de då skulle behöva mångdubblas. All infrastruktur behöver skattemedel, och för att inte avgifterna ska bilda höga murar kring vår kollektivtrafik så bör pengarna tas skattevägen. För motorvägsprojekt är det ofta självklart att staten går in med miljarder men när det gäller en mycket effektivare och klimatsmartare kollektivtrafik så låter det annorlunda. Trängselskatt från bilar bör också investeras i kollektivtrafik.
Men är det inte hemskt för den som inte använder kollektivtrafiken?
Visst är det bra att cykla eller gå till jobbet och skolan men det är få som aldrig gör några längre resor. Cyklister och gångtrafikanter är oftast också kollektivtrafikanter. Skattepengar finansierar också gator som vissa sällan går på och sjukhus fastän vissa sällan är sjuka. Fri tillgång till kollektivtrafiken är inte ett tungt ok för den enskilde att bära utan en möjlighet för oss alla. För att gynna cykel och gång behövs nya cykelbanor och bättre lokalsamhällen inte högre avgiftstryck på kollektivtrafiken.
Att bilister ska vara med och betala är inte bara för att de ska välja tåget oftare. Det är också för att själva förutsättningen för att åka bil är att andra sitter på tåget eller bussen. Annars hade gatorna varit fullproppade av biltrafik. De som verkligen måste ta bilen betalar då för att det ska gå att ta sig fram.
Men skulle inte tågen och bussarna bli fulla om det blev gratis?
Med ökad efterfrågan skulle självklart kollektivtrafiken behöva byggas ut. Det är viktigt att sådana satsningar blir av om vi ska minska bilismen och utsläppen. Däremot tror vi inte att folk kommer sätta sig och åka fram och tillbaka på bussarna bara för att det är avgiftsfritt , det är ju inte direkt någon berg-och-dalbana på Liseberg vi pratar om.
Nolltaxa verkar ju bra, men är det verkligen demokratiskt att planka?
Demokrati betyder inte bara att politikerna ska bestämma. Demokrati är en process där medborgarna själva måste delta för att det ska fungera. Att organisera sig som kollektivtrafikant och att planka som metod är också en del av den demokratiska processen. När politiker från båda blocken driver samma avgiftspolitik blir det extra viktigt att organisera oss som kollektivtrafikanter.
*Undrar du något mer är du välkommen att maila oss på sthlm@planka.nu. *