Säkerheten i kollektivtrafiken

Säkerheten är en central fråga i kollektivtrafiken. Många känner sig otrygga och visst kan det ibland uppstå en hotbild i kollektivtrafiken. Utvecklingen går mot fler kameror, fler batonger, mer pengar på dåligt utbildade ordningsvakter och mer övervakning.

Utvecklingen har i många fall också kopplats ihop med kampen mot plankningen. Exempelvis genom att kalla personal vid spärrlinjer för “trygghetsvärdar” har man kunnat flytta siffror i bokföringen från vad anti-plankningsåtgärder kostar till säkerhets- och trygghetsåtgärder.

Hetsen mot plankare drabbar alla

Den aktiva och uttalade kampen mot plankningen har särskilt i Stockholm fått konsekvensen att kollektivtrafikmiljön blivit osäkrare och otryggare för alla trafikanter. Hetsiga kontrollanter snarare fäller än friar, och har i åtskilliga fall pekats ut efter att ha misshandlat oskyldiga trafikanter som protesterat. Allt fler uttråkade ordningsvakter finner att deras batonger har ett användningsområde.

I Stockholm tar Planka.nu emot flera rapporter i veckan från trafikanter som råkat illa ut i kollektivtrafiken i kontakt med SL:s personal. Det är allt ifrån att de blivit hotade och knuffade till att de blivit misshandlade. Några har plankat och försökt smita från kontrollanter, men det är minst lika vanligt att det är personer som haft färdbevis, eller haft ett giltigt skäl till att inte ha det som råkat illa ut.

Planka.nu hjälper utsatta resenärer

Våren 2004 förklarade SL krig mot plankningen och genomförde en stor propagandakampanj mot Planka.nu. Kampanjen hade sina baksidor – vi fick på kort tid in ett antal rapporter om kontrollanter och ordningsvakter som misshandlat plankare. Samma sommar hjälpte Planka.nu en ung kille som fått sin axel förstörd av SL:s kontrollanter, något som blev starten för Kollektivtrafikombudsmannen som hjälper kollektivtrafikanter med juridisk hjälp, stöd och hjälp med polis- eller JO-anmälan. Helt gratis.

Vad tycker vi?

Vi tror inte att fler ordningsvakter med batong eller hårdare krav på kontrollanterna är lösningen för att skapa en tryggare och säkrare kollektivtrafik. Fler kameror och en allt hetsigare jakt på resurssvaga grupper som plankar tror vi inte heller löser några problem. Vi vill därför se en omvärdering av synen på säkerhet och trygghet. Vi tror att en upptrappning av antalet ordningsvakter och kameror också kommer att trappa upp antalet anmälda brott, vilket i sin tur kommer att leda till ännu mer resurser på vakter och kameror.

Hellre fria än fälla

Vi tror att säkerhet och trygghet byggs upp genom respekt för resenärerna, genom att hellre fria än fälla samt att återinföra trivselvärdar istället för ordningsvakter i uniform med batong. Genom dialog, mycket personal, mindre hårdare tag-tänkande och färre hotbilder skapar man en kollektivtrafik som är trygg för alla.

Hårdaretagism

Tankesmedjan Eudoxa har lanserat begreppet Hårdaretagism som handlar om hur de hårdare tagen i längden snarare producerar problematik än löser den. Följande citat är talande för rapporten Hårdaretagism förtär samhället som går att läsa gratis på Eudoxas hemsida.

Klottrarkulturen blev våldsammare och härdad av skärpta straff. SL tog detta till intäkt för att problemet var värre än de först trodde, och enbart synliggjordes av de ökade åtgärderna. När de hårdare tagen har odlat fram en våldsammare klotterkultur är inte längre klottret ett problem, utan våldet.

Hårdaretagismen är direkt praktiserbar på hur SL och andra kollektivtrafikhuvudmän agerar i fråga om våld och säkerhet i kollektivtrafiken.

Läs mer

Kollektivtrafikombudsmannen

Hårdaretagism

Hårdare tag i kollektivtrafiken