Text av Jan Strömdahl (v)
En väluppbyggd, effektiv och fungerande kollektivtrafik i en trygg vardagsmiljö är en viktig förutsättning för ett civiliserat och hållbart samhälle. Hittills har ingen storstadsregion i världen lyckats minska biltrafiken eller bilandelen av den totala trafiken. En sådan minskning är dock en förutsättning för långsiktig hållbarhet.
Nu står vi inför ett vägval.
Rejäla förstärkningar av kollektivtrafiken är första steget på vägen mot minskat bilberoende. Nästa steg är att ersätta den tänkta utbyggnaden av stadsmotorvägar med kapacitetsstarka och snabba banor samt gemensam finansiering av kollektivtrafikens alla kostnader, d.v.s. nolltaxa.
Alternativet är fortsatt ökning av bilåkandet, försämrat klimat, miljöförstöring och höjda taxor.
Att finansiera en allmän nyttighet gemensamt via skatt eller via taxa är i sig kostnadsneutralt men har olika fördelningsprofil. För närvarande finansieras drygt hälften av SL-trafiken via landstingsskatten och knappt hälften via taxor. Taxeintäkterna för SL och färdtjänsten 4,5 mdkr per år motsvarar en landstingsskatt om 1,50 kr. Det betyder en månadskostnad om 0 kr för den som saknar skattepliktiga inkomster, 300 kr för den som tjänar 20 000 kr och 600 kr för den som tjänar 40 000 kr i månaden. En allmän kollektivtrafikavgift som motsvarar förmånsskatten för frikort har ungefär samma fördelningseffekt. Den utökade SL-trafiken finansieras till stor del av slopade biljett- och spärrsystem. Därtill kommer högre effektivitet genom kortare restider, mindre krångel och våld.
Stora investeringar i nya motorvägar måste slopas och motsvarande resurser föras över till kollektivtrafiken. Trängselskattepengarna kan då helt gå till kollektivtrafiken. Trängselskatten och nolltaxan kompletterar varandra – trängselskatten ger störst effekt i regionens kärna och nolltaxan i dess periferi. Stockholmsregionen får stora möjligheter att klara de regionala miljömålen, t.o.m. klimatmålet. Länsstyrelsens yttrande över Vägverkets utredning om Förbifarten som visar att den strider mot i stort sett alla miljömål och är olämplig.
Enligt SL-utredningen Fyra prisstrategier från mars 06 blir konsekvenserna av nolltaxa
- antalet SL-resor ökar med 21% (281 000 per dag)
- antalet bilresor minskar med 5% (81 000 per dag)
- antalet gång- och cykelresor minskar med 8% (53 000 per dag)
- antalet SL-resor till innerstan ökar med 20%
- antalet bilresor till innerstan minskar med 9% i högtrafik och drygt 4% i lågtrafik
- de långväga pendeltågsresorna ökar mest
- SL:s trafikökning kostar 580 mkr per år
- slopat biljett- och spärrsystem motsvarar 390 mkr per år
- slopade biljettintäkter om 3,8 miljarder kr måste ersättas av t.ex. höjd landstingsskatt
- låg- och medelinkomsttagare gynnas
- ungdomar och kvinnor gynnas särskilt
Regeringens utredare Carl Cederschiöld anger i Stockholmsförhandlingens senaste promemoria att de sammanlagda byggkostnaderna för kapacitetshöjande nya centrala stadsmotorvägar är 50 miljarder kronor. Då ingår Förbifart Stockholm inklusive E4-förstärkningar samt Östlig Förbindelse via Djurgården. Dessa förbindelser är extremt olämpliga ur ett klimat- och miljöperspektiv. De skulle öka bilberoendet och minska kollektivresandet. De skulle ta värdefull mark i anspråk och breda ut staden ytterligare. Till byggkostnaderna skall långsiktigt läggas kostnader för underhåll, reinvesteringar, olyckor, miljöförstöring och markkonsumtion.
Årlig kostnad för 50-miljardersinvesteringarna blir:
Ränta 4% 2,0 miljarder kr
Amortering 20 år 2,5 miljarder kr
Totalt 4,5 miljarder kr
Om utbyggnaden av de mest skadliga motorvägarna byts ut mot nolltaxa skulle det gå ungefär jämnt ut:
Kostnad för nödvändig trafikökning – 0,6
Slopat biljett- och spärrsystem + 0,4
Minskade biljettintäkter – 4,4
Omfördelade vägbyggkostnader + 4,5
Total kvarstående kostnad – 0,1 miljarder kr
Slutsatser
- Omfördelningen från bilresor till kollektivtrafik ger stora positiva miljöeffekter.
- Den onödiggör flera stora motorvägsinvesteringar.
- Den möjliggör en tätare, trevligare och hälsosammare stad.
- Den kräver åtgärder för att stimulera till mer gång- och cykeltrafik
- Den utökade SL-trafiken ger ca 1000 nya jobb i eller åt offentlig sektor.
- Nolltaxan ger tätare och snabbare kollektivtrafik.
- Den bidrar kraftfullt till ekonomisk utjämning i regionen.
- Den ökar kraftfullt den regionala tillgängligheten.
- Den bidrar till ökad integration i regionen.
- Den avlastar kommunernas ekonomi.
- Den ger bättre arbetsmiljö och trygghet för förare och annan SL-personal
- Nolltaxesystemet uppmuntrar även de personer som idag kanske avstår från att resa (t.ex. pensionärer) att i större utsträckning hitta ut och genom detta, må bättre.
- Barnens trygghet ökar när de slipper ansvaret för dyra skolkort.
Genomförande
Eftersom nolltaxan medför kraftigt ökat pendeltågsresande är det rimligt att sikta på ett genomförande i samband med att Citybanan fördubblar kapaciteten genom Stockholm, ca 2017. Under de närmaste åren bör därför investeringsplaneringen inriktas mot en omfördelning mellan väg och spår, ökade satsningar på nytt vagnmaterial samt utfasning av investeringar i biljett- och spärrsystem. Nya bytespunkter kan planeras utan krav på nålsögon som försvårar och fördyrar. Gång- och cykeltrafiken måste stimuleras särskilt.