”Trygghetskontroller”

Många blir irriterade om någon håller upp dörrarna vid en tunnelbanestation, men SL har i samarbete med polisen satt detta i system. Det kallas då “trygghetskontroll”.

Anledningen till att man gör detta är enligt SL:
> En trygghetskontroll är när ordningsvakter och/eller poliser går in i ett fordon och kontrollerar att ingen förtär alkoholhaltiga drycker samt att de säkerställer ordningen ombord på fordonet.

Många reaktioner på dessa razzior är uppenbarligen motsatsen till trygghet. Folk blir nervösa, undrar om det hänt någonting eller att de ska utsättas för någon form av personkontroll. Det hela blir en ond spiral av trygghetshets, där folk blir rädda fär varandra i kollektivtrafiken och därför godtar allt mer kontrollinsatser, även om dessa sinkar tågen.

Däremot finns det en hyllning till dessa insatser överallt i partipolitiken, från den styrande högermajoriteten via Socialdemokraternas förslag i landstinget till denna i övrigt bra artikel om spärrar och trygghet som också slutar i en slentrianmässig uppmaning att föra över resurser till “trygghet”.

I Trafikmaktordningen berättar vi om Bruce Schneiers begrepp säkerhetsteater:

Säkerhetsteatern verkar genom att exploatera den diskrepans som finns mellan upplevd risk och faktisk risk. Eftersom den faktiska risken inte på något sätt skulle kunna motivera någon av de oräkneliga säkerhetsåtgärder som vidtas på löpande band så måste det finnas en upplevd risk som är större än den faktiska risken. Här kommer politikerna, säkerhetsindustrin och deras gemensamma intresse av att det finns en upplevd risk in i bilden.

Det är svårt att tänka sig ett mer tydligt exempel på säkerhetsteater än SL:s trygghetskontroller. En kontroll av upplevd otrygghet ger resenärer en upplevd otrygghet, vilket i sin tur legitimerar kontrollen och verkar tyda på att det finns faktisk otrygghet, samt att dessa kontroller skulle hjälpa mot detta. Trygghet är inte något man kan konstatera hos männsikor, utan en känsla. Trygghetskontroller är i själva verket ett slags show of force från ett trafikbolag som ser sina resenärer som potentiella motståndare.

I en kollektivtrafik där trafikanter och arbetare tillsammans bestämmer kommer trygghet att bestå av att vi tar hand om varandra. Det står i kontrast till säkerhetsteaterns onda spiral med skrämselpropaganda, vaktuppvisningar och det säkerhetsindustriella komplexets framväxt.

Prenumerera

Prenumerera på våra nyheter med RSS eller e-post:

Jag vill ha...

8 kommentarer

8 kommentarer på “”Trygghetskontroller”

  1. Har inte SL ett särskilt telefonnummer man kan ringa om man upplever att något skapar en otrygg stämning?

    Om man ringer detta nummer när en trygghetspatrull gör en trygghetsrassia och skapar en känsla otrygghet. Kommer de då skicka ut ytterligare en trygghetspatrull till platsen?? Och i så fall bör man då återigen ringa trygghetsnumret…

    //j

  2. Det finns en anledning till att POLISEN satt en ökad kontroll med ordningsvakter och polis på fordonen.. Det äR mycket som händer i offentliga miljöer. Finns människor som är drog påverkade, psykiska problem i en aggresivare form, människor som är deprimerade och synas innan dom hoppar framför tåg med mera att förtära alkohol är förbjudet på allmän plats med mera med mera.. Detta är polisens beslut i samarbete med ordningvsakter inte SL.. skulle sl bestämma så skulle dom ta bort allt det kostar juh.

  3. Detta är ju bara för sjukt – jag har också varit med om det här några gånger och det är otroligt störande. Trygghet – my ass!
    Jag känner mig mer trygg att sitta i en vagn precis bredvid ett ”fylle-bråk” än att befinna mig på samma station som grisarna (som jag ock några polare brukar kalla ordningsvakterna) finns, haha

    Tågvärdarna på pendeltågen brukar ropa i högtalarna ”släpp dörren” så fort nån håller upp en dörr i sådär 10 sek
    – men det är helt ok att stanna i 2-3 minuter vid en station bara för att grisarna ska hinna gå igenom hela tåget (ett långt X60-tåg är 214 m).
    Dessutom – dom resenärer som brukar klaga mest på folk som håller upp dörrar (mest gnälliga kärringar och gubbar) är också dom som uppskattar dessa kontroller mest, patetiskt!

  4. Tjena Planka.nu!
    Jag är en person som under cirka två använt SMS Biljett och aldrig fått skit för det. Däremot har jag vissa strategier för att upptäcka kontrollanter och åtgärder för dessa ändamål.

    Men jag förstår inte vad OV gör för fel? Knappast du eller jag vill ha en alkis bredvid oss som utgör en undermedveten fara (man vet inte hur personen agerar) och få människor anmäler detta.

    OV & Polis ska inte kolla om du har biljett utan en OV har i uppgift att upprätthålla den allmänna ordningen.

    Detta säger en person som jobbar som väktare :)

  5. Det enda ni kan göra är att fortsätta dokumentera terrorn och upplysa vanliga människor om vilket bedrägeri med skattemedel hela trygghetsbranschen handlar om. Kollla på den här filmen från 1978: http://www.youtube.com/watch?v=Gdv0em1WCZg Kanske inga grabbar du skulle vilja bjuda hem på middag, men blir du ”otrygg” av att de sitter där och snackar skit?

    hela bevakningsbranschen är ett stort bedrägeri.

  6. En trygghetskontroll är ju så mycket mer än att kontrollera så att folk inte dricker eller röker. Sanslöst att SL inte kan förklara det hela bättre.

    Det har hänt vid mer än enstaka tillfällen att vi kommit tillrätta med försvunna personer via trygghetskontroller, vi har hittat medvetslösa personer, vi har klivit rakt in i pågående (diskreta) personrån, och en himla massa annat.

    För tio-femton år sedan när jag var ung, då gick vuxna emellan när det var stökigt eller bråkigt. Idag händer inte det i samma utsträckning; folk är rädda att ”bli inblandade” som det heter.

    Hur är det med de unga tjejer (eller killar), inträngda i ett hörn av en handfull killar, som klämmer sig ut för att prata med oss eller polisen vid de här trygghetskontrollerna, just för att de upplever en stor otrygghet men inte kan/vågar ringa just för att de är inträngda; ska inte vi genom _synlighet_ och _närvaro_ förhindra att de känner den otryggheten?

    Jag blir personligen väldigt nyfiken på varför de tre personerna vars tweets länkas (och tydligen ”många” andra?) upplever en otrygghet när ordningsvakter och polis går igenom tågen på det här sättet.
    Har man en aversion mot myndighetspersoner så är det väl bara att sitta kvar, läsa sin bok eller vad man gör, och låta dem göra sitt jobb?
    Eller är det så enkelt att ni låter er styras av era förutfattade meningar om ordningsvakter och hur de jobbar?

    Jag är för en öppen dialog, det är sådant som för samhällen framåt. ”Ryggdunkarklubbar” leder bara till ont, oavsett inriktning på sagda klubb.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *