Planka.nu på konferens i Mexiko

Planka.nu är stort i Sydamerika. Ett par av anledningarna till det heter Carfree Mexico och Ciudad Para Todos (= stad för alla). Vi träffade några av aktivisterna bakom de här grupperna för ett drygt år sedan på den nionde Towards Carfree Cities konferensen i York och de lovade att bjuda in oss som “keynote speakers” till den tionde konferensen som de skulle arrangera i Guadalajara som är Mexikos näst största stad.

Trafikmaktordningen manifesterar sig

Sagt och gjort, Hacia Ciudades Libres De Autos som konferensen heter på spanska öppnades den femte september med invigningstal av arrangörerna och därefter veckans första huvudtalare: Eric Britton. Britton riktade sig direkt till de många unga guadalajarabor i publiken, han talade om verklig respektive formell demokrati, bilismens påverkan på staden och avslutade med att uppmana åhörarna att skapa sin egen framtid. Att Britton var en av mötets stjärnor märktes direkt under frågestunden, någon undrade (till föreläsarens uppenbara förtjusning) om det var sant att han skulle bli Guadalajaras nästa borgmästare.

Sedan följde en sanslös cykeltur från universitetet där konferensen mestadels ägde rum, mitt på motorvägen, genom biltunnlar och i ett hysteriskt tempo till invigningsfesten som drog så mycket folk att alla vi som inte kom in fick skåla för att vi överlevt resan dit i burköl från 7eleven på gatan nedanför kalaset.

Under veckan pågick ofta flera seminarier och workshops parallellt och det var omöjligt att lista ut var det för tillfället var viktigast att befinna sig. Några av höjdpunkterna var Carlos Romeros från Guadalajara som pratade om hurmanism, en sammansättning av orden humanism och urbanism. Romeros utgick från allmänningar som en materialiserad form av det offentliga rummet och betonade det rationella i att prioritera allmänhetens intressen framför enskilda vinstintressen med målet att skapa en stad för människor som präglas av urban solidaritet. Han pratade inte specifikt om kollektivtrafikens funktion som urban allemansrätt utan uppehöll sig framförallt vid gatan och trottoarerna, en logisk utgångspunkt i Guadalajara där kollektivtrafiken är extremt eftersatt och bilisterna försätter fotgängare och cyklister i konstant livsfara.

Chris Carlsson höll sin föreläsning i en vägtunnel mitt i stan och gav därigenom upphov till en twitterstorm av upprörda bilister vilket såklart bidrog till ökat intresse och en tydligare politisk poäng med att vara mitt i trafiken och prata om rätten till staden och gatorna.

Todd Litman från Victoria Transport Policy Institute i Kanada pratade om framtidens transportmedel med utveckling och tillgänglighet som ledord i stället för tillväxt och mobilitet. Förbättrade transportmöjligheter innebär inte större eller snabbare fordon utan kan vara något så enkelt som en väska på hjul – förbättrad transportmöjlighet ur fotgängarens perspektiv.

Som motvikt kan också nämnas de herrar som under rubriken “Food, energy and information” visade regnbågsfärgade spiraler i sin powerpoint och drog slutsatsen att det världen behöver är flygande bilar.

Högt och lågt alltså, och ja, det var många gubbar som vanligt. Dom tog sig friheter som att anklaga Planka.nu för oresonligt manshat för att vi efterfrågade fler kvinnor på konferensen som kunde ifrågasätta mansdominansen i trafikpolitiken samt erbjuda sig att förbättra vår föreläsning med sina personliga åsikter om avgiftsfri kollektivtrafik. Men trots avsaknad av testosteron och åldersrynkor blev vår presentation av Planka.nu och trafikmaktordningen utomordentligt väl mottagen, intresset från media var stort och plötsligt ville alla diskutera kollektivtrafik och nolltaxa.

Sceneri

Självklart tog vi oss tid till en ordentlig genomåkning av stadens kollektivtrafiksystem – den en och en halv linje korta light rail banan, och de ökända bussarna. Det var tänkt att spårvägen skulle bli längre men så tog pengarna och intresset slut, bussarna körs på dåliga vägar av chaufförer som inte har mer än några timmars utbildning, dåliga arbetsvillkor och alldeles för låga löner. En resa kostar sex pesos (ungefär tre kronor), vilket inte är så billigt med tanke på att den mexikanska minimilönen är 50 pesos per dag och många tvingas lägga halva sin inkomst på resor till och från jobbet.

kollektivtrafik i Guadalajara

Mexiko håller på att bli ett av världens mest bilberoende länder, men det finns starka rörelser mot den utvecklingen. Ciudad Para Todos i Guadalajara stoppade nyligen motorvägsprojektet Via Express genom att mobilisera alla boende och näringsidkare utmed den planerade vägens sträckning. De ordnade gatufester, byggde utemöbler och lekstugor, planterade träd, blommor och grönsaker och när polisen frågade om de hade tillstånd förklarade aktivisterna att de hade fått tillstånd att vara där av grannarna. Genom att mobilisera en stark opinion lyckades de förmå politikerna att avblåsa vägprojektet och i mars i år begravdes byggplanen för Via Express under ett litet träd i det som nu kallas Parque Libertad, Frihetsparken.

Motorvägsmotstånd

Läs mer

Prenumerera

Prenumerera på våra nyheter med RSS eller e-post:

Jag vill ha...

En kommentar

En kommentar på “Planka.nu på konferens i Mexiko

  1. Mexikos högerregeringar har fullständigt förstört sina trafiksystemet. Fram till början på 90-talet hade man ett välutbyggt järnvägsnät med nattåg till de flesta större städer. I princip hela systemet är nu nedlagt och infrastrukturen har sålts ut till amerikanska företag som inte har något som helst intresse av att sköta dem mer än nödvändigt för att transportera billigt gods.

    Vänsteroppositionen PRD kampanjar (så som jag förstått det) för att nationalisera järnvägen och dra igång trafiken igen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *